Kapsyler

Hej Staffan!

Kul att du funnit min danssajt underhållande. Vad gäller bedömningar av band så måste jag dock säga att jag förvånas en hel del över det du skriver.

För det första så är det jag uttrycker mina och just mina personliga intryck av olika band vid olika tillfällen, jag försöker inte påstå att de har något högre värde än så och de kan aldrig heller utgöra mer än så.

För det andra så är det alltid min strävan att motivera mina intryck av banden så långt det är möjligt, främst för att själv tvingas tänka och känna efter ordentlig. Själva betygskalan är som alla betygskalor långt ifrån vetenskaplig och dess referensramar är ju mina personliga preferenser, inget universellt. Betygskalan är, precis som allt som jag skriver, främst till för min egen analys, men de som lärt känna mig och mina preferenser tycks även kunna relatera till dessa omdömen. Genom betygsskalan, som jag själv med åren definierat allt tydligare, får jag just fasta ramar som gör att jag kan jämföra mina omdömen från ett tillfälle till ett annat, betygsättningen är en del av analysen.

För det tredje så är det jag skriver och försöker uttrycka efter noggrann analys och argumentation sådant som alla säger och tänker. Alla har åsikter och omdömen och uttrycker dessa i mer eller mindre utsträckning, vanligen då verbalt utan att tänka så mycket innan och utan att behöva stå för något sedan. Att fästa sina åsikter på pränt gör inte åsikterna sämre, tvärtom, man tvingas tänka igenom dem och dessutom kan andra bemöta dem och därmed ge utvecklande återkoppling till den egna analysen.

För det fjärde så borde rimligen även dansbandsmusiker vara intresserade av engagerade kunders (dansares) återkoppling, det är trots allt vi dansare som betalar dansbandsmusikernas löner, det är vi som är kunder och kunden sägs alltid ha rätt. När blev det fånigt att kunden uttrycker åsikter om det denne betalar för och får tillbaka i form av produkter eller tjänster? Varje leverantör, må det vara IKEA som säljer bokhyllor eller ett dansband som säljer musiktjänster, väljer givetvis själv hur man utformar sin produkt eller tjänst och vilka kunder man väljer att lyssna på, men den som bara kör sitt eget race och tror sig själv veta bäst utan att lyssna till kundernas åsikter kommer snart att se sig förpassad till periferin.

För det femte så är det ett oomkullrunkeligt faktum att den breda massan som du skriver om är enormt kräsen, särskilt här i Jämtland. Att få nya band etablerade här är inte särskilt lätt. Detta må vara av ondo, det tycker iaf jag att det är för jag försöker själv alltid välkomna nya band och inte döma dem förrän jag hört dem, men likväl så är det ett faktum. Besöker man en danskväll hos någon av de större arrangörerna i länet kan man också notera att en stor andel av danspubliken, den verkligt breda danspubliken, faktiskt utgör vad du tycks kalla eliten, dvs dansare som är ute i princip varje helg och åker många många mil för att dansa. Så när det gäller "den breda massan" kontra "danseliten" kan jag ärligt talat inte säga annat än; skippa skitsnacket, allvarligt!

För det sjätte, och detta är i grunden det viktigaste. Musiken ÄR dansen, det är musiken som gör den stora skillnaden, åtminstone för den frekvente dansaren. När ett band radar upp låtar som man bara älskar och som man springer till golvet för att dansa till, då har man lyckats locka till dans. När ett band framför sina väl utvalda låtar med ett engagemang och en känsla som man som dansare kan ta in och låta fortplanta sig i dansen, då uppstår den magiska samklangen som är dansen, musik och dans hänger ihop fullt ut. När ett band har en bredd och ett genomtänkt och harmoniskt upplägg i repertoaren, då skapar man den variation som gör att man som publik inte finner utbudet enformigt utan bara vill ha mer, mer och mer. När ett band har en utstrålning som förmedlar glädjen i att musicera och en publikkontakt som skapar samhörighet mellan musiker och dansare, då göder man den relation som gör att publiken åker land och rike kring för att dansa till just det bandet. Allt detta gör skillnad, musik och dans är grundläggande mänskliga uttryck med ett enormt stort värde för allas vårt välmående, men det räcker inte med att bara ställa några personer med instrument på en scen för att detta skall uppstå. Så många olika faktorer påverkar våra upplevelser, på dansgolven såväl som annorstädes, och att låtsas som om detta inte är fallet är att lägga krokben för oss själva.

Slutligen vill jag understryka att syftet med mitt dansdagboksskrivande är att själv bättre förstå varför jag uppfattar danskvällar, dansställen och band som jag gör, och att fästa värdefulla dansminnen på pränt. I allt jag gör vill jag alltid uppmuntra och lyfta fram det jag tycker är bra, samtidigt som jag även försöker peka på sådant som i mina ögon kan bli bättre, men just i syftet att åstadkomma en förbättringssträvande utveckling. Som med alla mänskliga omdömen och kritik är ingen tvingad att ta till sig av det jag skriver, var och en har sin fulla rätt likväl som sitt fulla ansvar att själv värdera mina åsikter och välja vad som är värt att ta fasta på. Det enda som aldrig kan bli konstruktivt är åsiktsrädsla.

Väl mött på dansgolven!