Så var det då åter dags för en av dansårets fasta programpunkter, dansmaran i Ö-vik. För mig är det två år sedan jag bevistade en höstmara, senaste höstmaran blev inställd för min del då pappa gick bort den 9/9 förra året. Alltid kul att vara tillbaka iaf! Den här gången körde jag själv från Luleå till Ö-vik, där jag bjöds boende hos Tessan och Örjan i Moliden. Vid ankomsten dit strax efter 17 stod middagen dukad så det var bara att sätta sig till bords för en energiladdande måltid, bekvämt och smarrigt!
Strax före klockan 19 anlände vi så till Parken och tillhörde således den lyckliga skara som omedelbart vid första taktslag kunde ta golvet i besittning. Det var ett tag sedan jag sist varit på plats från första dans, något jag verkligen ångrar för första timmen är ju helt underbar, gott om plats och man riktigt känner hur kvällen får liv.
Just denna kväll blev det alldeles lagom mycket folk, ingen egentlig trängsel utan bara trivsamt. Det enda riktiga irritationsmomentet var att det blev så kallad "demokratisk" (dvs "anarkistisk") dans denna kväll, ansvariga för denna tafflighet är främst arrangörerna, men även orkestrarna måste ta på sig ett ansvar då de borde veta bättre än att försöka fråga publiken från scenen hur de skall göra. Det är arrangören som skall bestämma hur sådana här saker skall vara. En medveten arrangör skapar sitt koncept och är mån om både publik, orkestrar och ställets profil. I Ö-vik har det varit si och så med detta. När det gäller själva principen damernas/herrarnas så är det fullständigt förkastligt att försöka fråga från scenen hur publiken vill ha det. En sådan gallup ger aldrig något begripligt utfall. Ska man fråga publiken så bör det göras mer vetenskapligt. De undersökningar som jag själv gjort på dansgolvet (tyvärr då endast med tjejer) visar generellt på ett övertag för de som önskar stöd av detta traditionella sätt att variera danskvällen. En inte försumbar andel säger sig dock föredra "anarkistisk" dans (även känt som "demokratisk" dans), och detta är även ett mer populistiskt val då det innebär att man "får göra som man vill", vilket är långt ifrån sant. Min personliga åsikt är att principen med damernas/herrarnas är en komponent som tillför det lilla extra till "spelet", dans är ju ett sällskapsspel som vilket annat och hur kul vore det i längden att spela Monopol utan regler, det är inte alltid positivt att "få göra som man vill". 
För min del innebar avsaknaden av uppbjudningsregler att jag knappt hann bjuda upp alls på fredagskvällen, totalt sett bjöd jag upp tre eller möjligen fyra danser. Nu klagar jag absolut inte över det, tvärtom är det jättekul att bli uppbjuden. Många tjejer uttryckte dock en önskan om att faktiskt också få bli uppbjudna någon gång, likväl som det är kul att själv hinna få bjuda upp. Ö-vik befinner sig geografiskt i norra Sverige och här tillämpas damernas/herrarnas, låt oss värna denna trevliga företeelse!
Jag dansade iaf nonstop till 23:30 då det började vara hög tid att fylla på energiförråden igen. Detta skedde genom ett traditionsenligt besök på Max, denna gång tillsammans med Maria, Maria, Annica, Helena och Mattias.
Vid återkomsten till Parken strax efter 00:30 så var det bara att sätta fart igen och sedan rullade kvällen snabbt på, plötsligt var klockan närmare 03:30 och extranumren sinade. Åter mot Moliden hade vi fått sällskap av Frida som också skulle bo på "Tessans 5-stjärniga danspensionat", och vi avslutade kvällen med varmkorv och allehanda skvaller kring kvällens upplevelser.
Några ord bör kanske också yttras om orkestrarna. Blender var ju som vanligt strålande, deras enda svaghet som jag ser det är att de är snudd på för bra, för perfekta. Nu talar vi alltså om kritik till ett band som ligger på absoluta toppen, men lite mer inslag som "sticker ut" skulle de kunna kosta på sig. Zlips kör sitt race med sin tydliga stil, jättebra men för mig tycker jag som vanligt att det kan bli väl så "studsigt", svårt att beskriva och sätta ord på. Highlights var en ny bekantskap för mig, ja hör och häpna, men en positiv sådan. De kändes som en frisk fläkt genom tillförsel av annan repertoar, och huvudsakligen bra sådan!