Efter en del velande så bestämde jag mig för att denna helg göra en lite längre dansutflykt upp till Umeå och Ersboda, med mellanlandning hos Tessan och Örjan i Moliden. Jag lämnade Östersund och jobbet 15:35 och anlände till Moliden 18:00, där middagen stod på bordet och väntade. Efter mat och en snabb duschinsats så gav vi oss av mot Umeå 19:05 och efter upplockande av Lina samt efter att ha tagit några omvägar för diverse ärenden kunde vi så stega in på Ersboda Folkets Hus strax före klockan 21..
Som vanligt var det kul på Ersboda med mycket och bra dansfolk från ett rätt stort upptagningsområde (jag var exempelvis inte ensam från Östersund, visade det sig). Danslokalen är inte på något sätt märkvärdig, men överlag bra. Golvet brukar vara riktigt välvallat, vilket det väl inte direkt var den här kvällen då glidet nog låg på vad de allra flesta skulle kalla en lagom nivå (själv vill jag ju ha det glatt!!). En negativ detalj med danslokalen på Ersboda är alla stolar och framförallt borden som står utställda. Personligen tycker jag sådant är att betrakta som bråte som bara tar plats och utgör en olägenhet vid dansgolvets ytterkant. Jag håller mig ju alltid i yttersta "spåret" och särskilt borden som står malplacerade längst bak är kort och gott ett aber!
Zlips kändes denna kväll lite mindre på hugget än jag upplevt dem tidigare i år. De bjöd på en hel del förändringar i repertoaren, på gott och ont. Jag fick för första gången avnjuta "I remember love", vilken de gjorde bra, och givetvis återfanns måååånga av mina favoritlåtar i repertoaren även denna kväll. Dock upplevde jag fredagens spelning som en vändning på den långa positiva trend jag känt under de senaste två åren. Jag har ju dansat till Zlips många gånger (43) sedan 1990 men först sista året har jag placerat dem på min absoluta favorittopp. Orsaken till att jag tidigare varit lite återhållsam med ovationerna har varit att de spelat en hel del låtar med ett sound som jag omöjligt kan lära mig uppskatta, skumpiga och studsiga låtar där "Morfars munspel" får utgöra typexempel. Sedan Melissa började i Zlips har trenden varit tydlig mot allt färre av den den där studsiga sortens låtar, men tyvärr bröts den trenden i fredags och jag stod faktiskt över två danser bara för att låtarna fick mig att tappa lusten. På det stora hela var jag givetvis som alltid nöjd med Zlips insats, men inte riktigt lika överväldigande nöjd som jag varit nu en längre tid.
Jag dansade således kvällens alla danser utom två, vilka jag alltså avstod icke ofrivilligt (eller hur var det man skulle uttrycka sig, Örjan?). Många favoritdansare gjorde mig sällskap på golvet under kvällen, lokala förmågor likväl som dansvänner från Kalix, Skellefteå, Ö-vik, Kramfors, ja jag glömmer garanterat någon om jag försöker räkna upp dem alla. Superkul är bara förnamnet, det var en underbar kväll. Allt positivt till trots så lyckades jag inte få dansa med riktigt alla jag hade hoppats på och som jag verkligen sett fram emot att få snurra runt med, men det kommer nya danskvällar....tack och lov!
Efter dansen återvände vi till Moliden där danspensionat Johansson tillhandahöll samma goda fullservice som alltid, liksom toppentrevligt danssällskap och umgänge både fredag och lördag!