Så kan då ännu en danssommar läggas till handlingarna, och som så många år tidigare var det Perikles som fick avrunda med en sista spelning på Sandviken. Precis som vanligt sammanföll också detta år denna spelning med Ö-viksmarans första kväll, vilket innebar ett svårt beslut som den här gången för min del fattades till Sandvikens och sommardansens fördel. Förra året svek jag Sandviken till fördel för dansmaran så senast jag bevistade denna sommarfinal var den 9 september 2005, den kväll då pappa avled strax före midnatt och dödsbudet väntade mig när jag återkom till bilen vid dansens slut. Just det minnet gjorde sig givetvis lite påmint när den här kvällen var till ända, men det känns bra att nu ha fått klara av även den passagen.
Kvällen till ära så lyckades jag inte hålla min vanliga ankomsttid utan anlände tio minuter tidigt, dvs redan 20.45. Jag var således först att lösa in mig, och det var ingen stor publik som hann anlända tills Perikles en stund senare bjöd upp till kvällens första dans. Ja det var så fattigt med folk att jag rent av stod över den första dansen, men det blev också den enda dans som jag missade under kvällen.
Perikles var i god form men de tycktes vara lite frusna i den fem grader varma östersundsluften, Göran spelade exempelvis i halsduk nästan hela "första akten". Jag är för stunden inte helt nöjd med Perikles, de har 10-15 låtar (av de cirka 60 som spelas på en kväll) som jag gärna skulle se utbytta mot nytt material. De låtar jag talar om är sådana låtar som inte gör Perikles rättvisa och som de inte tycks ha särskilt kul när de spelar. En liten uppryckning och förnyelse vore på sin plats, snälla Perikles!!!
Det blev rätt lagom mycket folk till slut, men många kom sent. Sista stunden före paus var det precis som förra fredagen rätt buffligt och stökigt, men liksom då blev det bättre direkt efter paus. Publiken var väldigt blandad, värt att notera är att könsfördelningen för ovanlighetens skull var rätt jämn. Jag dansade med en del nya bekantskaper, många gamla "kändisar", likväl som med några "nygamla", och genomgående hade jag en ypperlig kväll. I paus gjorde Maria H. mig sällskap för en fika i bilen, halvfattigt sådant bestående av Trocadero och chokladmuffins.