Trots att jag är uppväxt bara några mil från Hammerdal så hade jag fram till nu inte besökt Sikåsparken, men denna afton var det så dags för en premiärvisit. Med Elin och Emma som passagerare anlände jag vid 21-tiden till Sikås och jag blev där den förste att lösa in mig. Lugnet var påtagligt och den första kvarten bjöd på en lätträknad skara inlösta, men efter lite inledande prat med Shake satte de iaf igång och spelade.
Publikmässigt blev aldrig detta någon särskilt lyckad kväll, tvärtom var det uppenbart glest i leden. Bland de inlösta var dessutom många förhållandevis alkoholhalta, och en stor andel var mycket unga. Framförallt tycktes det vara ett påtagligt herrunderskott, vilket jag givetvis gjorde mitt bästa för att kompensera för och jag dansade i stort sett oupphörligt. Några bekanta dansansikten var det svårt att finna, ja publiken bestod kort och gott av lokala förmågor som förmodligen sällan söker sig ut på dansbanorna.
Sikåsparken visade sig i många avseenden vara en typisk jämtländsk danspark, men med vissa typiska undantag. Western-kulissen måste anses vara ett sådant undantag, samt att en långvägg inne i danslokalen "pryddes" av ett ökenmotiv, klart udda. Dansgolvet och danslokalen får annars klart godkänt betyg, bortsett från det totala mörkret inne på dansgolvet. Någon form av enklare mysig belysning skulle absolut vara välmotiverad.
I paus avnjöt vi mackor som Elin hade med sig, jag passade också på att flytta bilen för att minska skaderisken från alla de fulla ungdomar som okontrollerat drällde runt utanför parken.
Shake var givetvis som alltid utsökta, de har nu en riktigt välbalanserad och tilltalande repertoar.