Efter ett alldeles för långt uppehåll var det så åter dags för dans på Sandviken, tillika tisdagspremiär. Sommar och tisdag är egentligen inte en fulländad kombination utan dans på Sandviken, tyvärr bjuds det bara fyra sådana kvällar i sommar och då är dessutom ett av dessa tillfällen milt sagt tveksamt. Nåja, vi får njuta av det som ändock finns att njuta av och den här kvällen var det de gamla goa pågarna i Perikles som stod för musiken. Som alltid är de bra, men jag upplevde dem inte som riktigt lika taggade den här kvällen som senast när jag dansade till dem på Aspåsnäset. Jag naggar därför betyget en aning i kanten, väl godkänt med råge trots allt.
Jag körde från Optand och Vanja hade bytt bort sina sista arbetstimmar på ICA för att kunna komma med, vi fick kvällen till ära även sällskap i bilen av Sara som gästjobbade i Östersund denna vecka. Vi anlände i god tid och kunde enkelt vara först ut att inta dansgolvet. Det blev aldrig någon trängsel, men däremot en trivsam och utrymmesmässigt mycket bekväm danskväll. Tjejöverskottet var dock påtagligt och jag kände mig lite som jag blev beskriven av en av de tjejer som bjöd upp mig; "som en levande stafettpinne". Innan en tjej hunnit släppa taget hade nästa säkrat greppet. Kul att vara populär förstås, men också trist att det skulle vara så ont om kavaljerer till alla dansivriga damer.
I paus intog vi dricka, delicatobollar och medhavda stutar i bilen, tyvärr fabriksbröd så upplevelsen var inte fulländad. Efter dansen bar det givetvis av hemåt i rask takt, skönt att kunna vara hemma på en kvart och således få sex timmars sömn utan att för den skull komma sent till jobbet. Mer Sandvikentisdagar till dansfolket!!