Efter något så udda som en frivilligt dansfri vecka i mitten av juli månad så var danssuget stort och det varma och vackra sommarvädret gjorde ju inte danslusten mindre påtaglig. Således var det helt perfekt att åter få bege sig till Hällesjö för att denna kväll dansa till Blender. Med mig i bilen från Östersund hade jag Anders D. samt systrarna Persson (Elin & Emma). Vi startade 18:45 och via ett glasstopp i Stugun anlände vi till Furuviken vid 19:53, perfekt timing!
Något som är mycket positivt i Hällesjö detta år är att publiken tycks anlända tidigare än förr och många är nu på plats redan till första dansens början. Så var det helt klart denna afton och kvällen fick snabbt upp tempot, för att inte nämna värmen. Det hade varit riktigt varmt i en veckas tid och den här dagen hade inte varit något undantag. Således var vi alla i stort sett mer eller mindre svettiga redan innan vi började dansa och det blev givetvis inte torrare allteftersom kvällen led.
Jag hade en underbar danskväll, en sådan här kväll på Furuviken är för mig det bästa som kan finnas, när vädret är på topp är detta sommaren när den är som allra bäst och livet kan inte bli bättre än såhär. Under kvällens gång dansade jag samtliga danser sånär som på en då jag gick ut för att lufta mig och torka upp lite, jag är ju inte så förtjust i "Try to think about Elvis" så jag tyckte det var ett ypperligt tillfälle för en liten andhämtning. Det blev inte lika kaotiskt mycket folk som på Jannez och Perikles, men fortfarande väldigt mycket och tidvis onödigt trångt. Visst, det var inga problem att ta sig runt helskinnad om man körde ett försiktigt dansprogram, men här fanns en hel del duktiga respektive mycket duktiga danstjejer som inbjöd till lite mer engagerade dansinsatser och detta kräver ju då helst lite mer svängrum. Hur som helst, jag fick massor av trevliga danser och där fanns flera gamla bekanta från förr, bland annat tre systrar från Älvsbyn som jag lärde känna på dansgolven uppe i norr under min tid i Luleå. Många kära återseenden och många goa snurrar i dansens virvlar. Ett särskilt tack till Dansanka för några ypperliga danser, jag hoppas mina små fadäser inte lämnade några bestående spår.
Blender var som alltid toppenbra och kämpade på duktigt i hettan uppe på den lilla instängda scenen. Blender får också beröm för sitt föredömliga sätt att arrangera ljud- och ljusutrustning utan att inkräkta på dansgolvet, detta är annars ofta ett problem på Furuviken där utrymmet är klart begränsat både vad gäller golvyta och takhöjd.
I paus avnjöt vi medtaget fika på dansfilten bakom bilen, Emma hade gjort mackor och jag hade bakat en kaka (som tyvärr gått sönder lite då den inte ville släppa ur formen men den var tydligen god ändå).