Efter fredagens panginvigning av danssommaren 2009 var det bara att snabbladda batterierna för ännu en sommarpremiär, denna gång på Aspåsnäsets anrika dansloge. Jag plockade upp Elin i Torvalla vid 20:35 och vi anlände till Aspåsnäset vid 20:55, dvs på min vanliga tid. I vanlig ordning var det också till att invänta slaget 21 innan biljettluckan öppnades och vi kunde lösa in oss. Som en av de första att äntra danslogen tillhörde jag givetvis en av de första upp på dansgolvet. För tredje helgen i rad vankades det Zlips för min del, nu på hemmaplan efter att för två veckor sedan ha varit på Ersboda Folkets Hus och föregående fredag bevistat danspalatset Yesterday i Brottby.
Publiken strömmade till i betydligt lugnare takt denna afton jämfört med föregående kväll. Dock blev det folkigt även på Aspåsnäset, om än att trängseln höll sig inom mer angenäma ramar och det var fullt dansbart hela kvällen. Jag dansade konstant kvällen igenom bortsett från en halvtimmes fikapaus som jag tog tillsammans med Elin vid 23:15. Elin hade gjort mackor och medtagit småkakor, kanongott. Efter att ha suttit i bilen under paus kändes det väldigt ruggigt och kallt när vi åter styrde kosan in mot danslogen. Några danser senare hade dock värmen återvänt till kroppen och jag var i full gång igen, men inte kan man påstå att sommarvärmen gjort entré ännu.
Zlips var som vanligt kanonbra och Fålings som spelade två halvtimmar då Zlips hade paus gjorde även de mycket gott ifrån sig. Framförande och repertoar blir allt bättre för var gång man hör Fålings och nu gungade det riktigt skönt i danslogen när de spelade. Mer än en trea kan jag dock inte ge dem i betyg (se betygskriterier), men det är ju ändock ett bra betyg i deras fall då de ju är så nya och har framtiden för sig.
Många blandade danser blev det den här kvällen och jag funderade en hel del över ämnet danskvalitet. För min del är ju det sociala centralt på dansgolvet, att träffa och surra med folk. Samtidigt kan jag inte förneka att jag högt värderar alla de (ofta ganska pratfria) toppendanser som vissa ger mig den äran att få avnjuta i deras eminenta danssällskap. Det är inte särskilt ofta som jag upplever danser som jobbiga och med de allra flesta är det en fröjd att få dela dessa korta minuter på dansgolvet. Dock finns det tillfällen då jag prioriterar dansupplevelsen extra högt och danskvällarnas sista danser utgör sådana stunder då jag hellre avstår från att dansa än riskerar ett dansmässigt nederlag. Kvällens avrundning sätter nämligen den känsla i kroppen som varar flertalet timmar efteråt och den känslan vill jag givetvis ska vara varm, ljus och positivt. Den här kvällen hade jag nöjet att få avrunda med flera riktiga garantidansare och jag rullade hemåt med den där magiska danskänslan i kroppen, danssommaren 2009 är nu verkligen igång!