Dansdagbok 2009-06-19: Säter, Haverö Hembygdsgård

Danskväll: 
2009:34
Dag: 
Midsommarafton
Datum: 
fredag 19 juni 2009
Tid: 
21:30-02:00

Den här kvällen firade jag 20-årsjubileum på dansgolven. Midsommarafton 1989 fick jag nämligen följa med min bror till Fröjdholmen för första gången, jag minns inte så mycket av det hela eller om jag ens dansade något den kvällen men det är likväl en milstolpe i mitt dansliv. Nu 20 år och 708 danskvällar senare så känns varje dansgolv som ett andra hem, ja dansen är onekligen mitt största intresse såhär långt i livet! Att fira detta jubileum med dans på midsommaraftonen kändes som en självklarhet, och vad kunde vara mer lämpligt än att göra det till eminenta Shake.

Haverö Hembygdsgård var för mig en helt okänd plats innan den här kvällen, det var endast tack vare Shake som jag hittade till detta midsommarfirande. På vägen till Säter körde jag 45:an via Rätan (totalt 13,5 mil) och gjorde en mellanlandning i Åsarna för middag hos Göranssons, tack för jättegod mat och trevligt sällskap! Efter en skitig och hoppig bilfärd längs vägen mellan Rätan och Säter (beläggningsarbeten pågick) anlände jag till Säter 20:55 (obekant tid va?), väl på plats fick jag dock veta att danskvällen började först vid 21:30. När jag ankrat och stigit ur min farkost hörde jag en man som högljutt kommenterade Piratbilen och jag gick givetvis fram för att prata lite politik, således gick den extra halvtimmen snabbt och det blev dags att träda in på dansgolvet. På vägen in mot parkeringen hade jag tidigare noterat en gul liten cabriolet med ett tält uppslaget intill. Det var givetvis Norrlandsfoxxen Örjan som givit sig ut på midsommarturné i dagarna tre och vi samspråkade en liten stund inne på dansgolvet i väntan på att Shake skulle äntra scenen.

Shake började spela först vid 21:40, något som de dock kompenserade för vid kvällens slut. Det här var första gången jag dansade till Shake sedan Peter Ericson (Boogart) klev in som basist, kul att åter se och höra Peter från en dansscen. Shake levererade som vanligt strålande musik och Peter blev som en ny extra krydda, alldeles strålande! Jag dansade inte riktigt alla danser, men nästintill. Som väntat dök det upp en del bekanta ansikten, men då mestadels sådana som jag dansat med sällan eller endast vid något enstaka tillfälle tidigare. Dansmässigt blev det på alla sätt en väldigt blandad kväll. Dansgolvet var mycket varierat om man ser till glidet, mycket glatt på sina håll och tvärstopp på andra. Tråkigast var att det var väldigt mycket grus inne på golvet, främst närmast entrén och golvet var uppenbarligen inte sopat före det att kvällen tog sin början. Sådant är slarvigt och ger ett oseriöst intryck på ett annars mycket mysigt ställe. Vad gäller danssällskapen under kvällens gång var även där variationen stor men mestadels hade jag tur med uppbjudningarna och utöver några klockrena danser med gamla kära favoriter hann jag även med att stifta några nya dansbekantskaper (av vilka några skådats många gånger på dans men som det aldrig blivit av att jag dansat med). Publiken i stort innefattade en stor mängd "midsommarfirare", något som tidvis gjorde det enormt stökigt inne på dansgolvet. Detta drog ner dansupplevelsen en hel del, men ändock måste jag säga att jag hade en mycket angenäm danskväll.

Den underligt tidsplanerade danskvällen kom att innefatta två pauser. Jag ska ärligt erkänna att jag inte noterade några exakta tider eller längder på dessa pauser, båda pauserna ägnades huvudsakligen åt att stå och surra med dansbekanta och då går tiden fort. Under den senare pausen hann jag dock även med att inhandla en macka (35:- för en tekakemacka med ost och skinka måste sägas vara hutlöst dyrt) likväl som jag hann med att byta till mina gamla-gamla dansskor som har långt högre tolerans mot grusiga dansgolv.

Efter att ha surrat en stund med Shake rullade jag försiktigt ut från parkeringen utan att köra över någon av alla de berusade personer som okontrollerat drällde omkring utanför hembygdsgårdsområdet. Jag valde att köra via Ånge på hemvägen, vilket visade sig vara exakt 14,0 mil långt, knappt fem kilometer längre än över Rätan och betydligt snabbare utan vägarbeten. När jag passerat Gällö kände jag mig jättetrött och valde att stanna för en 15 minuters power-nap, sen gick det fint att köra vidare hemåt och jag landade i sängen vid 04:30, nöjd och med en ny dansplatsnål på danskartan.