Åter var jag så på hemmaplan igen efter tre härliga dygn på resande och dansande fot. Den här kvällen väntade Blender på Sandviken och det var en kväll som jag verkligen sett fram emot då jag inte dansat till dem sedan de var på Aspåsnäset den 21 maj. Jag kom denna afton att köra en liten omväg förbi Hackås för att plocka upp Evelina B. som gör praktik där i en månad och själv inte har tillgång till bil. Det är ju så sagolikt vackert efter sträckan Hackås-Sanne-Hara-Orrviken att det var ett rent nöje att köra den vägen, trots att det blev en smärre omväg på närmare fem mil åt vardera hållet. Men som mitt mantra lyder, "alla som vill skall få dansa" och kan jag på något sätt hjälpa till för att möjliggöra det så gör jag givetvis det.
Väl på plats i god tid kunde vi soft inta dansgolvet till första dans. Jag kände omedelbart Blender-lycka strömma genom kroppen, å vad jag saknat dem. När alla välbekanta låtar levererades var det som om min kropp kom i naturlig självsvängning och jag mådde verkligen toppen. En sak som slog mig under kvällen var att det finns en sak som är speciell med Blender, nämligen att jag skarpt gillar huvuddelen av deras snabba låtar (som sällan är extremsnabba), annars är ju jag mest förtjust i de lugnare delarna av dansrepertoarerna. Men med låtar som "Runaway" och "Upp mot himmelen" så fylls jag av sådan energi att jag rent av tycker det är kul att bugga, ganska udda för att vara LEJon. Sammantaget gjorde Blender en strålande spelning, det höga sommartempot sliter givetvis hårt på bandet och detta hördes exempelvis på Lasses röst, men de levererade, ja oj vad de levererade!
Med sig i bagaget har Blender nu sitt nya knippe egna låtar, samlade under rubriken "Välkommen in". Precis som förrförra året med "Alla essen på handen" så har introduktionen av dessa nya låtar helt klart gett bandet en energiinjektion som attackerar dansgolvet med full kraft. De nya låtarna har spelats varma i min mp3-spelare i ett par veckor, de finns ju givetvis att tillgå via torrents och jag har därmed sluppit vänta på en fysisk förpackning. När jag nu väl infann mig på samma dansbana som Blender så passade jag dock givetvis på att sponsra bandet och deras kreativa arbete genom att köpa materialet även i plastbitsförpackning. Precis som när Jannez släppte sin "Guenerina" tidigare i sommar så måste jag på samma sätt som då ge Blender en skarp känga för att de inte tillhandahåller detta material för köp i nedladdningsbar form direkt från deras egen hemsida. Det är dags att inse att CD-skivan är DÖD, DÖD. DÖD, en relik från en svunnen tid, en förhistorisk tid känd som 1900-talet. Att CD-skivan är död är dock något bra, istället för att slösa pengar på distributionsmediet så kan alla resurser läggas på musiken som sådan, det är något som måste bejakas. Den som inte uppmuntrar till att köpa materialet i icke-fysisk form (helst direkt från bandets eget cyber-hem) är fast i en svunnen tid och har som jag ser det ingen som helst rätt att klaga över så kallad piratkopiering. Så, efter dessa ord om plastdistribution finns det ju givetvis massor att säga även om låtmaterialet. Jag har ju ännu inte hunnit lyssna igenom låtarna mer än ett 30-tal gånger och det är för tidigt att uttala sig om huruvida denna samling spår kommer att stå sig lika bra som de på "Alla essen på handen" (som förändrade min syn på vad egna svenska dansbandslåtar kan innebära och dessa gick på repetition i månader). Dock står det redan nu klart att Blender fortsätter på den inslagna vägen med bra eget svenskt låtmaterial. Produktionen är strålande och här finns ett mångfacetterat utbud av låtar som säkerligen kommer att bli nya favoriter på dansgolven. Starten med "Ingen ingenting" sitter som en välinbastad keps och Marias ljuva stämma förmedlar mer än bara ord, jag drar känslomässiga paralleller till "Bara en enda natt". Vilka låtar som kommer att bli dansfavoriter är svårt att säga i förväg, danskänslan måste iaf jag finna på dansgolvet. Bland de snabbare låtarna har jag utöver redan nämnda inledningslåt dock redan fallit för "Den jag vill va´" och "Helt oslagbar" med Maria på sång, samt "Lysande stjärna", "Innan det är för sent" och "Ingen är perfekt" med Lasse på sång. Den sistnämnda beskrivs som en Kenneth & The Knutters-låt, vilket känns. Och varför inte, medan Knutters själva ännu har pausknappen intryckt så är det ju helt strålande att ändå kunna få lite Knutters-sound serverat även om det är i Blender-förpackning. Bland de lugnare låtarna får Marias röst huden att knottras i "I mina spår" likväl som i "Ingen annan än Du" och "Bortom räddning", medan Lasse precis som på "Alla essen på handen" står för att presentera titelspåret, denna gång titulerat "Välkommen in". Någon duett har tyvärr inte inrymts den här gången utan Maria och Lasse delar på solosången med förhållandet 7:5, en bra avvägning tycker jag även om jag absolut saknar en duett. Sammanfattningsvis så är mitt intryck av det Blender levererat mycket gott, "Välkommen in" riskerar att hamna i samma repetitionsläge som "Alla essen på handen" gjorde, ett klockrent sällskap utefter vägarna på färd mot dansbanorna. Vi ses där ute på dansgolven Blender, jag hälsar er Välkomna Ut!
Publiken på Sandviken var denna kväll till storleken alldeles lagom, men det var ändå ack så stökigt. Fredagsdans på Sandviken innebär i regel en väldigt heterogen och stökig publik med många äldre och hänsynslösa ekipage, tyvärr. Överlag så kändes publiken ovanligt obekant, precis samma känsla som kvällen innan på Ånäsparken. Jag dansade säkert med ett 10-tal tidigare oprövade kort, kul men som sagt lite ovanligt och mer ett symtom än ett utfall av någon medveten strategi. En mångfald dansfavoriter fanns dock på plats och förgyllde min kväll. Det var för övrigt en mycket vacker och skön sommardanskväll, inte så varmt men det är ju bara bra för klimatet inne på dansbanan. I paus fikade vi medtagna stutar i bilen, dansbacken var nyfylld med gyllene Trocadero-flaskor. Hemfärden efter dansens slut bjöd på en magnifikt vacker nattlig körning efter samma rutt som på ditvägen.