Efter några dansfria dagar på Selsålandet där jag påbörjat bygget av ny bro på brygstun vankades det så äntligen dans igen på onsdagskvällen. Jag körde till Stugun där Anders, Anna B. och Marie-Therese mötte upp vid 19:15 och jag parkerade min bil vid Nornan. Vi anlände till Furuviken på min gamla standardtid 19:55 och efter målgång och parkering på min parkeringsplats tillhörde vi den långt ifrån ringa skara dansare som intog dansgolvet redan till första dans.
Publiktillströmningen var ymnig och redan efter en halvtimme började det bli småtrångt på golvet. Jag pratade med Sten senare under kvällen och han menade att han sällan upplevt en sådan hög takt på bilar som rullat in som under just denna kvälls första halvtimme. Givetvis föranledde detta att det blev väldigt stökigt på dansgolvet, hanterbart men tidvis ganska jobbigt.
Blender var i toppform, både Lasse och Maria hade väl fungerande röster och bandet tycktes vara på ett strålande humör. Jag har inget att anmärka på och givetvis innebär det då fullpoäng till detta eminenta kapell. Efter dansen tog jag också tag i frågan som jag funderat på i 2,5 år och pratade med Lasse om det eliminerade slutet på "Hon är allt jag vill ha". Han förklarade att de gjort om slutet för att det inte skulle kännas så schlagerartat men jag underströk min uppfattning att resultatet blivit ett icke-slut istället för ett klockrent distinkt slut. Det kändes som om Lasse åtminstone förstod min åsikt och tog till sig den. LEJon och hans små pikanta detaljer, särskilt gällande slut.
I paus blev det fika på filt igen, den här sommaren må ha bjudit på mycket regn men de flesta kvällar har fikafilten trots allt kunnat plockas fram. MT hade gjort smarriga och rejäla mackor som vi svullade i oss och Anders hade medfört flaskor med gudadryck (Trocadero). Många pluspoäng utdelades således!!
Jag hade en utomordentligt kul kväll, det blev dans med såväl gamla som nya bekanta, och idel bra danser om man beaktar förutsättningarna. När kvällen var slut blev jag som sagt kvar en stund och språkade med Blender, varför jag sedan möttes av framkörd bil utanför dansbanan. Jag beklagar att övriga fick vänta, men jag har inget alltför dåligt samvete då ingen i sällskapet hade något morgonarbete att kämpa sig upp till dagen efter. I bilen hem blev det ännu en macka samt att MT gjorde en insats för att mjuka upp mina stela axlar. Skönt, men mina besvär med stelhet och värk i nacke/axlar/huvud börjar nu bli svåra att ignorera, jag måste kanske ta dessa signaler på större allvar. Efter bilbyte i Stugun rullade jag hem till Selsålandet med Anna L. i telefonen, planerandes torsdagskvällens kommande gemensamma dans- och fikainsatser i Kovland.