Långt ner i Alsen, år 2, ja för mig är nu en ny tradition etablerad i och med mitt andra årliga besök på Alsens fina Bygdegård just på datumet den fjärde januari. Jag, Isabell och Sandra E. lämnade Östersund strax efter klockan 20 och anlände efter en lugn körning i god tid, väl så god tid faktisk, 20:10 är nog en lämplig tid för avfärd från Östersund när Alsen står som destination. Precis som föregående år så blev detta en kylig afton med temperaturer kring -20 grader, kallt men friskt och vackert.
Publiken strömmade till och det blev faktiskt alldeles lagom mycket folk, en del bekanta men också många okända ansikten. Inne på dansgolvet steg snabbt temperaturen och det blev såväl hett som fuktigt, fönstren öppnades och stod ömsom vidöppna och ömsom på glänt, något som skapade skarpa temperaturkontraster. Kontrasterna var också stora inom det på dansgolvet virvlande folket, unga och gamla, dansnördar och sällandansare, erfarna och nybörjare, lantisar och stadsbor, torrisar och fylleskallar, ja alla sorter samsades.
Det finns ju en viss charm med sådana här danskvällar just tack vare den heterogena publiksammansättningen och den enklare miljön, en kul variation men inget man önskar uppleva varje danskväll. Den här aftonen var dock inte trängseln större än att den var hanterbar, således blev det en kul och varierad danskväll. Jag var däremot inte helt på topp den här kvällen heller, jag hade kul och dansade mycket men jag stod ändock över en handfull danser för att hämta andan, svalka mig och dricka vatten.
Jannez höll som vanligt hög klass och inför paus vankades det som alltid lite gammeldans där Isabell gjorde mig förträffligt sällskap, den här gången föll Hambon på plats. Själv var jag helt slut halvvägs in i Schottisen men vi höll oss på banan och klarade även av såväl Snoa som Pariserpolka. När gammeldansen var slut drog vi oss skyndsamt i riktning mot fiket och lyckades därmed få en ganska bra plats i kön och kunde handla fika inom tio minuter. Fikapriserna var förvisso inte riktigt lika fantasifulla som på Folkan i Östersund, men 15 kronor vardera för 33 cl läst och delicatokaka det tycker jag är i saftigaste laget på ett sådant här ställe. Fikat avnjöt vi inne i danslokalen där vi fann lediga stolar närmast scenen, i det minimala fiket blev det nämligen omedelbart fullsatt.