Dansdagbok 2010-01-29: Örnsköldsvik, Folkets Park

Danskväll: 
2010:6
Datum: 
fredag 29 januari 2010
Tid: 
19:00-03:00

Åter vankades det så Ö-viksmara och denna gången var det undertecknad tillsammans med Isabell, Daniel I. och Amanda L. som ämnade företa gemensam resa och inkvartering under denna dansgalna helg. Vi hade avtalat att lämna Östersund vid 13-tiden men blev lite försenade så vi rullade ut från stan först vid 13:40, vilket skulle visa sig vara i snävaste laget för att i lugn och ro hinna handla, ta stugan i besittning, laga och inmundiga en stabil middag samt göra oss i ordning. Vi anlände till Gullviks Camping och intog stuga nummer 35 strax efter klockan 17 så tiden kändes lite knapp, men tack vare gemensamma insatser och gott samarbete stod alla redo för avfärd klockan 18:30. Vi anlände till Parken med tiotalet minuters marginal men tyvärr var det precis som i höstas en lång kö till den ensamma och långsamma entrékassan så de första danserna missade vi. Ö-viksparken skall ha ett stort fång tistlar och en harrang vassa ord för att de ännu en gång visat sig oförmögna att hantera entrén vid marafredagens början, detta är inget nytt problem och det skulle lätt lösas genom att ha två kassor öppna under den mest intensiva första halvtimmen.

Väl inne på dansgolvet kändes allt precis som vanligt, många kända ansikten skådades och stämningen var sådär förväntansfullt energifylld, så som det skall vara vid en dansmara. Banden inledde med att spela varsin halvtimme och från första stund fick jag det intryck som sedan höll i sig kvällen igenom. Blender var som alltid utsökt bra men kändes aningen energilösa, Casanovas har jag svårt att tycka om även om de är helt ok, och Highlights gillar jag skarp även om jag denna afton upplevde dem lite svagare än vanligt. Betygen blir således enligt ovan, som alltid kräver jag ju lite mer för att dela ut toppbetyg vid nonstopdanser och därför var det inget av banden som denna kväll kvalificerade sig till något toppbetyg.

Den här maran hade jag bestämt mig för att testa ett nytt upplägg för födointag och avstod den traditionella 23:00-turen till Max. Tidigare erfarenheter har nämligen visat att jag nästan alltid blivit så trött efter detta hamburgerintag och den tröttheten hoppades jag kunna undvika genom först och främst ett lättare val av mat, samt att vidare tillämpa dubbla fikapauser. Vi hade således tagit med oss mackor och Trocadero och träffades vid 22-tiden för att gemensamt iscensätta ett första energitillskott. Mackorna kompletterades med god och billig morotskaka från fiket och efter denna fikapaus kändes allt toppen. Andra fikapausen hade vi schemalagt till klockan 01:00 och alla infann sig disciplinerat i enlighet med denna plan. Även den tidpunkten kändes väl vald och fikat smakade gott än en gång, dock grusades snart mina förväntningar om att helt kunna undvika den alltid så irriterande energidippen. Efter fikat inledde jag och Isabell med att dansa på det lilla golvet och där var det vid det laget tokvarmt. Vi valde därför att gå en trappa ner en liten stund för att få luft, varmed vi landade i en soffa och plötsligt var all energi som bortblåst och danslusten tvärdog. Efter en stund lyckades vi dock uppbringa kraft för att återvända till övre plan och vi kom båda igång på nytt. Den oundvikliga dippen kunde dock inte förnekas och jag började givetvis redan där och då att fundera på möjliga nya fikaupplägg inför lördagen.

Det som mest av allt karaktäriserade min marafredag var känslan av normaltillstånd, allt var precis som så många gånger förr. Det var en typisk kväll på Ö-viksmaran, absolut en bra kväll men utan överraskningar. De som man förväntade sig skulle vara där var också där, publikmängden var som den mestadels varit de senaste marorna, sådär lagom. Jag hade som vanligt nöjet att dansa med en mängd kära dansvänner från när och fjärran, samtidigt som jag tyvärr också missade många som jag inte förmådde att få fatt i. Det var dock inget som besvärade mig där och då, ty ännu en lång danskväll väntade ju på lördagen.

Efter dansens slut, ett förhållandevis tidigt slut då vardera bandet bara bjöd på ett extranummer, så återvände vi till vår stuga i Gullvik där det vankades varmkorv och stretching innan sängarna så fick sällskap framåt 5-tiden.