Den här kvällen vankades ett riktigt dansäventyr ner till Härjedalen och den beryktade Sätervallen utanför Älvros. Jag hade hört flera tala om detta ställe såsom ett av de mest genuina och charmiga som står att finna, varför jag givetvis själv ville se och testköra stället. Vädret hade äntligen slagit om under dagen och solen strålade med sin värme, en mycket härlig kväll. M-T gjorde mig sällskap och vid 18:15 begav vi oss av från Optand för att tillrygga sträckan som var 16,3 mil. Hade det inte varit så att vägen kantats av beläggningsarbeten som sinkade oss en hel del så hade vi haft gott om tid men nu fick SEM600 allt åter smaka på gasen från Åsarna och neråt för att vi i god ordning skulle kunna infinna oss i tid. Sätervallen låg verkligen fint till och vägen dit var även den charmigt idyllisk. Timmy dök också han upp, han körde MC och fick förvara sina grejer i skuffen på mr SEM.
Väl inne i danslogen möttes vi av en ganska liten men mycket gemytlig miljö, sådan patina på allt utom golvet som var något av det finaste jag sett i liknande miljöer. Det blev aldrig någon stor trängsel på golvet, men ändock tidvis ganska knuffigt. Det kändes att vi var stadsbor på besök, jag upplevde mig ofta ganska iakttagen och fick flera kommentarer från damer i stil med att "törs man dansa med dig som verkar så duktig". Jag fick även höra att några damer iakttagit och pratat om mig och konstaterat att de absolut kunde skymta en svans på mig och undrade nyfiket om jag även hade horn. Mitt svar blev att "svaret på den frågan ämnar jag behålla för mig själv, däremot kan jag meddela att bockfoten har jag kamouflerat ordentligt". Tänk vad damer kan säga om en! Hrmpf! Jag dansade inte alla kvällens danser men nästintill. Det fanns inte så många bekanta att dansa med så det blev till att testa nya förmågor, förutom M-T dök dock både Bettan och Emilia upp så helt fritt från gamla dansbekantskaper var det inte.
Zekes var ingen större upplevelse att dansa till, tvärtom bekräftade de alla de misstankar jag haft kring repertoar och framförande. Kort och gott kan konstateras att bara för att man förser 70-talets numera mycket moget stinkande och på datumet sedan länge utgångna dansmusik med ny förpackning och märker om den med ny etikett (Zekes) så blir den inte tjänlig som LEJondansmusik för det. Nej tack, låt den gamla övermogna dansmusiken gå i graven med de band som också fastnat i den tidsepoken och låt oss slippa höra unga tidigare oförstörda killar framföra dylik smörja. Förutom repertoaren så måste även tilläggas att framförandet knappast kan sägas tillhöra den högre skolan, det fungerade men det var absolut inte mer än så. Nej, Zekes kan jag stå över, i mina öron har de inte framtiden för sig om de fortsätter på den inslagna vägen.
I paus inmundigade vi medtaget fika på filt bakom bilen. Fikat var gott men det var enormt myggigt och framförallt Timmy och M-T tycktes väldigt besvärade, själv är jag ju aldrig särskilt populär bland myggen även om också jag fick mina små bett. Vi konstaterade att vi egentligen inte borde ha haft med något fika, utbudet i fiket var nämligen både stort, gott och prisvärt. Vi köpte med oss några bitar morotskaka till hemresan och den satt verkligen fint.
Det blev en kul och annorlunda onsdagskväll i mysig miljö. Jag fick en ny nål på min danskarta, men ska jag åka ner till Sätervallen igen så får det lov att bjudas på mer lockande musik än såhär. När och om så sker kommer jag dock att locka med mig så många jag bara kan, ty det är ett dansställe väl värt ett besök.