Spontana danskvällar brukar alltid bli lyckade men tyvärr är de sällsynta, särskilt för undertecknad som ju alltid har nästintill full koll på kommande danser och planerar därefter. Den här söndagen lockade Härnösand med Zlips på Parkaden under bekväma söndagstider, men efter två danskvällar och med det långa avståndet till Härnösand i beaktande så beslutade jag mig bestämt för att stanna hemma, ett beslut som kändes definitivt när klockan på eftermiddagen passerat 15 och jag ännu strosade runt hemma i morgonrock. Men ack vad jag då bedrog mig, ty en kort stund senare så ringde telefonen och det var Carola Nordström som med Strömsund som utgångsort meddelade att hon tänkte åka till Härnösand och erbjöd samåkning från Graninge. Sagt och gjort, det fanns inte tid att tveka, 14 mil är trots allt mindre än 23. Jag lämnade Optand klockan 16:05 och via en snabb drive-in på McDonalds (jag har sedermera biktat mig kring detta svåra snedsteg) så rullade jag snart österut längs 87:an. Utan egentlig planering anlände de två ekipagen från Strömsund respektive Optand till Graninge med mindre än fem minuters tidsdifferens. Till Härnösand ankom vi dock först vid 18:40 så jag möttes av en del förvånande blickar. Så kan det gå när man för en gångs skull är spontan, såväl undertecknad som Carola gjorde ändock vad vi kunde för att så raskt som möjligt ta oss till Härnösand, väl på plats fick vi bara gilla läget och inte låta mer av kvällen gå förlorad.
Jag fick en helt fantastiskt bra danskväll i Härnösand. Efter den sena ankomsten så dansade jag kvällens samtliga danser och jag njöt helt och fullt av dessa förträffliga dansupplevelser med idel bra danstjejer. Kära favoriter blandades med några tidigare oprövade kort, och vilka magiska dansupplevelser det blev. Lokalen på Parkaden är utsökt bra, stor och rektangulär utan besvärande hinder, dessutom med ett spegelblankt och helt underbart dansgolv där LEJon njöt, aaaahhh vad jag älskar när det är glatt!
I paus köpte jag macka, Delicatoboll och Trocadero i fiket, gott men vissa anmärkningar är på sin plats. För det första så är 20 spänn för en 33cc läsk i glasflaska faktiskt det dyraste jag varit med om och rent bedrövligt dyrt. För det andra så var prestandan i fiket under all kritik med endast en kö. Jag var dock rätt snabb att ställa mig i kö så jag hann med att fika utan någon större stress, detta i trevligt sällskap med Daniel (Öbbe), Catharina, Emma och Elin.
Cirka 270 glada dansare hade sökt sig till Parkaden denna kväll och det var hög dansklass som bjöds. Efter en förbluffande bra avslutning på kvällen så var det med ett stort leende och en mycket nöjd känsla i kroppen som jag intog baksätet i Carolas bil. Hemresan gick bra, såväl i rollen som passagerare såsom sedermera ensam chaufför och strax efter klockan ett parkerades SEM600 intill Fridhems knut. Attans, nu finns risken för att fler dansresor snart kommer att företas till Härnösand.