Mitt oplanerade dansliv fortsätter, turnéplanen är blank men dans tycks det bli ändå, om än med väldigt kort framförhållning. Den här kvällen hade jag inte alls haft en tanke på att åka till Nor, men dagen innan så började idéer väckas till liv och snart var det bestämt att ett glatt dansgäng skulle bege sig de knappt 25 milen ner till Hälsingeskogarnas dansmetropol. För ovanlighetens skull så var det inte undertecknad som skulle köra utan jag och Isabell gjorde sällskap med Kjell och Nisse. Vi lämnade Optand vid 17:15 och med Kjell bakom ratten så blev tidpassningen alldeles förträffligt bra ty vi ankom på klassisk LEJon-tid vid 19:55.
Det är onekligen rätt långt till Nor för att åka fram och tillbaka över kvällen, men det är väl värt varje minut och krona. Jag får ofta frågan om vilket mitt favoritdansställe är och jag har faktiskt flera ställen som var och ett är i topp på lite olika sätt. Nor är dock det ställe som bäst står för allt det fina med dansen, det är ett ställe som kombinerar kvalitet med kvantitet, de har idel toppband men ändå en välgörande stor bredd i utbudet, dansbanan är stor och välvårdad men ändå med bibehållen mysighet och charm, och sist men inte minst så är publiken helt fantastisk med både bredd och spets, hit åker alla. För när är dansen som bäst? Jo, på sommaren! Och vilka är de bästa sommardanserna? Jo, vardagsdanserna! Och var har man de bästa, de flesta och det bredaste utbudet av sommarvardagsdanser? Jo, givetvis på Åsliden i Nor, Järvsö!
När jag beträdde dansgolvet i första dans den här kvällen och dansade ut på den nya helt fantastiskt sköna dansverandan, när sommarens färger, dofter och smekande vind omhuldade mitt väsen, då blev jag påmind om varför jag brinner så för dansen, varför den är en sådan stor del av mitt liv, det största i livet. Sommar, dans, sommardans, det ÄR livet!
Jag hade en riktig toppenkväll den här aftonen, en sådan där kväll som liksom bara försvinner, plötsligt är klockan över midnatt och det är dags att åka hem. Jag dansade kvällens samtliga danser samt extranummer och allt var sannerligen bara helt fantastiskt eller bättre, ändå helt kravlöst och opretentiöst. Efter dagarna i Malung samt söndagens våldtagna kväll i Hög med tvångsavskaffad dansordning så var det givetvis en stor befrielse och lycka att åter få dansa på ett civiliserat ställe med rättvis uppbjudningsordning genom damernas och herrarnas. Tänk jag fick bjuda upp lika mycket som damerna, det var ingen huggsexa och inte heller var det någon som förväntade sig att dansa mer än en dans, även om jag dansade flera danser med några tjejer, men då helt och fullt på ömsesidigt initiativ och inte på grund av någon norm.
Sannex skall ha beröm för att ha skött damernas/herrarnas föredömligt väl under hela kvällen, vid något tillfälle blev det fel men det rättades snabbt till i samverkan med publiken. Återigen ser vi här att det inte är någon större konst att hålla ordning på detta, förutsatt att bandet faktiskt vill sköta sina uppgifter på bästa sätt istället för att som vissa vara lata och bedriva rent sabotage. Överlag har jag för övrigt nästan bara positiva saker att säga om Sannex. Det låter förbannat bra, de har en härlig utstrålning och sprider glädje från scenen, de växlar såväl solosång som positioner och de har en i stora delar fräsch och inspirerande repertoar. Det händer saker på scenen, de visar olika sidor och karaktärer, det ger nerv. När Andreas ensam på klaviatur framför Queens "Too much love will kill you" så smälter jag, mycket välspelat och skönt sjungit och dessutom blir det den låt jag uppskattar allra mest tack vare att den saknar puls, jag får fritt tolka musiken och skapa dansen utifrån känsla, precis som jag vill ha det. På minussidan skall annars nämnas att jag finner lite för många låtar med varning för övermogenhet, lite för tillrättalagt med för övertydlig och konstant puls. De spelade dock tack och lov inte "Blue Hawaii" och jag har därmed gott hopp om fortsatt positiv utveckling bort från det dansbandiga tråksoundet.
I paus avnjöt vi mastodontfika vid bilen, mackor av två sorter, kladdkaka som jag bakat med grädde till, muffins, och så toppades detta med jordgubbar. Det var precis som ett riktigt dansfika skall vara, överdånigt, likt hela denna danskväll!
Efter dansens slut intog undertecknad förarsätet och två timmar senare rullade vi in vid Fridhem, ännu en härlig sommarnattskörning var så tillända. Ah, vilken kväll, jag är lyyyyrisk, älskar Nor!