Dansdagbok 2011-08-06: Aspåsnäset, Logen

Slitna efter tre danskvällar där de två senare följts av riktigt långa nattkörningar så tillbringade vi dagen i Selsålandet utan några större ambitioner. Innan dansen hade Eva bjudit till middag och vi anlände därför till Östersund och residens Jönsson vid 18:30-tiden. Där mötte vi förutom värdinnan även Helene, Martine, Majbritt, Daniel, Isto och Lennart. Smarrig mat och efterrätt avnjöts och smakade så gott att vi rent av blev lite sena till dansen och ankom först strax efter att klockan slagit 21.

Det var en regnig kväll och inledningsvis lite tunt med folk, men publiken fortsatte att droppa in likt regnet droppade ner och det blev riktigt bra med folk till slut. Inne på dansgolvet var det inte heller några problem med att hålla värmen, nej svetten flödade rätt duktigt (om än inte på något sätt lika ymnigt som kvällen innan). Jag hade en jättekul kväll där jag faktiskt fick bjuda upp en del och det blev många trevliga danser. Näset är genuint, genuint på många bra sätt, här är publiken verkligen blandad och det är något som är såväl sunt som trivsamt, det är inte hysteriskt utan bara folkligt friskt. Här känner jag nästan alla men upplever ändå ingen stor press på att hinna dansa med än den ena än den andra, något som är enormt skönt.

I paus bjöds mastodontfika på filt inne på dansgolvet tillsammans med samma sällskap som vid middagen, plus Isabell som också slöt upp. Kakor, den ena än mer delikat än den andra, radades upp och LEJonbuken fylldes. Efteråt kände jag dock att jag borde ha grundat med en macka, det är skillnad på olika sorters energi. Jag stod även över Trocadero då det bjöds annat att dricka och jag inte iddes gå till bilen, ett misstag som jag ångrade efteråt, något saknades i LEJonkroppen, det gula raketbränslets dansenergi.

På hemvägen var det två trötta danshjältar som försökte hålla John Blund på avstånd, fastän att resan tillbaka till Selsålandet bara var cirka 10 mil lång så blev den lite tuff, Lina körde första halvan och sedan tog jag över. Med god rutin till att klara av körning under trötthet så nåddes dock till slut målet. I den vevan väcktes också tanken om att faktiskt ställa in söndagens planerade visit till Högs Loge, en tanke som sedermera kom att bli verklighet. Fyra härliga danskvällar till fyra olika toppband på dansbanor i tre olika landskap hade vi dock fått oss till livs, jag kan inte säga annat än att livet allt är bra underbart.