Regn, regn och åter regn, det tycks vara så föreskrivet i år att när det är dans på Aspåsnäset så skall det vara om inte bedrövligt så i alla fall halvtaskigt väder. Regn skrämmer förvisso inte oss inbitna dansare, men nog skulle fler spontanbesökare kunna förväntas om istället solen valt att skina och sprida värme så att känslan av sommar finge bestå.
Jag anlände till Näset vid 20:45 i sällskap av Helene, vi tillhörde förstås de första på plats men innan Zlips äntrade scenen så hade det hunnit droppa (haha) in en hel del folk och från första dans så var stämningen hög och god. Det blev sedermera en riktigt härligt folkig danskväll, lite småknuffigt men inte alls särskilt farligt utan bara vad som kan förväntas med en sund blandning av folk.
Zlips bjöd på en fenomenal spelning, de är verkligen i den bästa form jag någonsin hört dem, kanske just för att slutet nu närmar sig med stormsteg. Förutom att detta nu var sista spelningen på Aspåsnäset med Zlips i den form vi idag känner dem så innebar kvällen också ett stort jubileum, ty Zlips firade 25 år denna kväll. Den 18/8 1986 gjorde Zlips nämligen debut just på Aspåsnäset, i nonstop med då populära Rogers orkester. Detta jubileum uppmärksammade vi under kvällens senare del då jag å publiken och arrangörens vägnar förärade Zlipsarna varsin blomstekvast och tackade dem för dessa 25 år.
Jag hade en riktigt rolig kväll och dansade samtliga danser inklusive extranummer, avstod endast en låt då jag smög undan för att mitt i en dans göra min överraskande blomsterentré på scenen. Som alltid på Näset så blev det blandade dansupplevelser, men jag hade nöjet att verkligen få idel bra danser vilka toppades med några riktiga kanondanser som verkligen gjorde kvällen. Kvällen var så perfekt jag kunnat hoppas på, men någon saknades; före, under och efter att danskvällen var till ända så fanns för mig ett tomrum som inget eller ingen kunde fylla.