Denna första fredag i november gästades Furuparken för första gången av Voyage, ett band som spelat tillsammans i endast 1,5 år men som jag hoppas och tror har framtiden för sig. Innan danskvällen tog sin början så hölls ÖBRKs stora medlemsfest på Furan med middag för närmare 200 personer, vilket innebar ett sällan skådat tryck på dansgolvet från första dans. Det blev också en riktigt kul och trevlig kväll med härlig stämning och till detta bidrog såväl publik som band i god samverkan.
Voyage visade att de nu gjort sin hemläxa och jobbat aktivt med den växtvärk som sommarens idoga spelande inneburit för ett ungt band med stora behov av inre omsorger. Den här kvällen bjöd bandet på ett flertal nya låtar och därtill ett kraftfullare sound med större karaktär och mer jävlar-anamma, precis vad LEJon efterfrågat. Nya riktiga trummor anades i scenbilden framför den galne trumslagaren Andreas, en liten men ack så viktigt komponent. Viktor har vidare funnit en trygghet som bandets kommunikatör och han bjuder på ett lättsamt mellansnack. Hela bandet känns som att de landat, de har funnit sina roller och de jobbar framåt på enad front. Min nya favoritlåt i repertoaren är "Hollywood Hills", vilken Johan sjunger förträffligt väl och hela bandet framför med bravur, tack för den! Nya extranummerlåtar bjöds också på med bra energi, så skall det kännas när den extra växeln läggs i, strålande! Aldrig har fempoängaren varit närmre för Voyage, men jag håller på den en liten tid till. Det finns ännu en del att jobba med och Voyage kommer snart att förtjäna full betygspott, förutsatt att de jobbar vidare på den inslagna vägen.
Jag hade en bra danskväll och dansade nästan oavbrutet, undantaget ett par danser då jag behövde ägna mig åt arrangörsbestyr. Min ambition var att hinna med några nyförvärv under kvällen, men en halvdålig respekt för mina (herrarnas) danser gjorde att jag inte riktigt nådde i mål med dessa avsikter. En härlig blandning av danser fick jag dock, väldigt trevligt.
Vid fyratiden lämnade jag äntligen Furan och fick komma hem till den sköna sängen, få huvudkuddar är så sköna att somna på som en danskväll där både jag själv och övrig danspublik kunnat gå hem nöjda med positiva minnen av såväl dans som arrangemang.