Efter tre timmars sömn begynte fredagen, en dag som till största del skulle komma att bestå av nio timmars bilkörning ner till Norrköping. Resan gick bra med endast två kortare stopp och vid 19:30 klev jag innanför dörren hos Lina där det var fullt hus med dansare som förberedde gemensam middag. Den nödvändiga vila jag hade tänkt mig innan kvällens dans blev därmed till intet och jag anade att detta skulle innebära konsekvenser för den annalkande danskvällen.
En liten stund sent anlände vi till Borgen för denna min premiärkväll på detta anrika danshak, entrépriset var det högsta jag hittills noterat för en vanlig danskväll, 180 bagare. Det visade sig bli en folkrik kväll, inte för att jag har några personliga referenser men alla verkade vara överens om att det var en ovanligt välbesökt afton. Publiksammansättning kan inte beskrivas annat än som blandad, inte enormt stökig eller aggressiv, men många tillhörde nog antingen skaran av entusiastiska buggnybörjare eller grupperingen sällandansare som berikat sig och sin kropp med inslag av för dansen helt onödiga och olämpliga drycker.
Min danskväll blev precis som jag anat präglad av tröttheten, energinivån var låg och avtog rätt märkbart under kvällens gång, dessutom saknade jag den rätta balansen och den vanliga skärpan i kroppskontrollen. I och med att vi anlände sent och att pausen började redan 22:45 så blev den första "akten" ovanligt kort och före paus dansade jag endast med två tjejer, först med Lina och sen med nyförvärvet Anneli. Bortsett från att jag själv inte riktigt orkade dansa med kristallklar skärpa så blev denna kvällens första halva verkligen en höjdare, dansgolvet var helt ok och danssällskapet excellent, vad mer kan LEJon önska.
Pausen innebar för min del vila och vattendrickande, inget frosseri i fika. Andra halvlek bjöd ännu fler spännande danser med Lina, varefter Lilli fick fatt i mig för några som alltid härliga danser. När klockan så passerat midnatt hade mina energireserver sinat och jag tömde de sista krafterna tillsammans med Emma J. som räddade kvar mig på dansgolvet när jag gjorde min första ansats till att avvika. Återstoden av kvällen nöjde jag mig med att kolla på folk och njuta, ehh, av musiken. Därmed kommer jag in på ämnet Sannex och jag är åter väldigt kluven till detta band och vad de står för. Den här kvällen är inslagen av tråkigt och enformigt mogetsound (södersound) påtagligt många, en i mina öron stor skillnad mot den kväll i Nor i somras då jag lovordade Sannex. Sannex spelade även den här kvällen en stor del bra låtar och imponerande tolkningar, men på det stora hela var det inte musik av det slag som effektivt sporrar mig till dans.
Jag var trött den här kvällen och saknade den rätta gnistan, men jag fick ändock en väldigt kul kväll och härliga danser med de fyra tjejer jag hade nöjet att dansa med.