Så vankades det då dansmara i Gävle, Parkenmaran 2012. Vår seglats inleddes i Norrköping där jag och Lina mötte upp Christian, Sandra och Henrik strax efter klockan 13, fartyget för vår resa bar givetvis namnet SEM600. Efter tanknings-, bultdragnings- och glassätningsstopp längs vägen så anlände vi till vår inkvartering på Hotell Ramuddens annex i Valbo vid 17-tiden där vi intog thaikäk från den lokala hämtmatskiosken. En kortare lur och tillfixning inför kvällen följde, varefter vi rullade mot Parken dit vi ankom cirka 19:15. Vi hade köpt förköp för tre kvällar, kombibiljett för 500:-, och inpasseringen gick raskt likväl som garderobsbetjäningen.
Inne på dansgolvet steg stämningen snabbt och det blev snart riktigt folkigt. Publiksiffran denna kväll landade någonstans strax under tusentalet besökare, en bekväm siffra dansmässigt och givetvis samtidigt en bra siffra ur arrangörssynpunkt. Jag dansade mestadels på stora dansgolvet då det ju faktiskt gick bra att dansa där, jag besökte dock det lilla golvet ett par gånger och fick positiva vibbar av såväl Umbrella som Divine, men besöken var för få och korta för att jag egentligen ska kunna uttala mig. Casanovas tycker jag lite si och så om, de kör ju mycket bra såväl lugnt som ösigt, men de har ju som söderbanden ofta tycks ha en hel del muppigt mogna låtar i repertoaren som jag bara vill gäspa åt. Shake var helt klart det starkaste bandet den här kvällen, jag har inte mycket att tillägga till det.
Så hur var då min kväll? Tja, sådär, egentligen riktigt bra men dansmässigt bara sådär, och det som fattades fattades i mig och ingen annanstans. Jag hade inga som helst dåliga danser, men jag kände mig inte riktigt i balans, inte lugn, inte fullt tillfreds. När vi vid 22:10-tiden tog paus för att fika så kände jag mig ganska nöjd med kvällen, jag hade haft det bra och förväntade mig inte så mycket mer, men givetvis så hade jag en hel del mer att se fram emot. Jag vill främst tacka Katten och Emelie för att ni fick mig att i viss mån återfinna den rätta danskänslan, det var väldigt värdefullt.
Om arrangemanget som sådant så kan jag inte säga mycket annat än att det var väl genomfört. Det enda jag förbryllas över är det nitiska jagandet på gästernas handväskor som inte får tas med in om de är aningen större, det är en smått tragikomisk jakt och inte särskilt gästvänligt. Det var hur som helst verkligen lagom mycket folk och dansbart hela kvällen, vilket är mycket värt. Lokalen är på många sätt kanonbra, det är stort, rymligt och välventilerat, dessutom extra beröm för de väl fungerande "vattenhålen". Det är dock synd att dansgolvets utformning skall suga såååå fett, dvs egentligen inte formen på det verkliga dansgolvet men när de yttre extraområdena utnyttjas så skapas flaskhalsar där golvlister och stolpar är mer än smått irriterande, dessa förstör det goda flytet vilket är väldigt tråkigt. Jag vill slutligen tacka Leif för de fina och goda Trocaderoflaskorna (se bild), de svalkade ljuvligt min strupe.
När danskvällen nått sitt slut så rullade sällskapet åter mot Valbo där vi avrundade med nattamat i form av smarriga korvar.
