Dansdagbok 2012-05-06: Sundsvall, Skönsbergs Folkets Hus

Denna danskväll var en händelse jag verkligen sett fram emot en längre tid, vilket jag sällan brukar göra då min personliga horisont för framtida förnöjsamheter vanligen är mycket kort. När kvällen nu nalkades så låg det förväntan i luften, men där fanns även en märklig overklighetskänsla; overkligt att Shake firar tio år som dansband, overkligt att åter få höra Peppes och Christines röster ljuda från scenen, och overkligt att äntligen få dansa på det av många omtalade och nästintill mytomspunna Skönsbergs Folkets Hus.

Kvällen inleddes klockan 17 med middag nere i serveringen på Folkets Hus, eller för att vara precis så hann klockan bli ganska mycket mer än 17 innan vi kramats och pratat och minglat och skålat klart så att vi kunde ta plats vid middagsborden. En delikat buffé serverades med vin och allt en matglad kunde önska sig. Efterrätt följde när det även vankades presentöppning, varpå klockan hade hunnit springa långt och det var dags att dra sig en trappa upp för den verkliga danskvällens början.

Danskvällen blev en helt fantastisk sådan med mycket folk och härligt dansant publik i det mycket trivsamma Skönsbergs Folkets Hus. Bortsett från den måttligt effektiva ventilationen så finns nästan inget annat mer att önska av lokalerna som är ytterst lämpliga för dans, långt bättre än den barbapappaformade danslokalen uppe på Folkets Park. Det enda negativa jag har att anmärka på är att det saknades Trocadero i fiken i paus, vilken onödig fadäs. Jag fick mig väldigt mycket bra dans till livs och precis som på torsdagskvällen så kände jag mig ganska bra, ganska tillfreds med mig själv och min dans, ganska. Höjdpunkterna var riktigt, riktigt bra!

Shake levererade givetvis på topp, detta var deras kväll till 100%. Kvällens crescendo blev givetvis då Peppe och Christine äntrade scenen inför den sista halvtimmen. Som om tiden stått stilla i snart två år så fanns de där igen med sina röster som verkligen går rätt in i en, de har båda det där egna, det där innerliga, som gör att vissa sångröster når så mycket längre. Visst fanns lite ringrostighet där, men magin gick ändå inte att ta miste på.

Danskvällen var inte bara en jubileumskväll utan också en skivsläppskväll för Shakes nya album "Quartet". I allt det intensiva så glömde dock undertecknad bort att jag givetvis skulle ha fått med mig ett plastexemplar hem, varför jag vid hemkomsten istället omedelbart loggade in på ginza.se.

Efter torsdagens danskväll i Säter så hade jag sedan fredagen lugnt tagit mig norrut i två steg, först via härbärge på danspensionat Nordin i Hudik och därefter på danspensionat Edström i Sundsvall. Det senare pensionatet var också var jag tillbringade den efterföljande natten innan färden åter till Östersund begynte på måndagsmorgonen. Tack Emelie och Catha för husrum och sällskap!