Furuviken i Hällesjö förnekar sig inte, här är dansupplevelsen alltid lika speciell, äkta, en resa till Hällesjö garanterar en rolig kväll. Jag har varit ganska dans-off och var inte alls pepp att åka den här kvällen heller, men väl på plats fick jag förstås riktigt kul och åter infann sig den där känslan som förklarar varför jag älskar att vara ute och dansa. Jag åkte själv från Selsålandet då Lina valde att stanna hemma, jag är dock enormt tacksam för att hon peppade mig till att åka.
Över 400 personer sökte sig till Furuviken denna kväll och det blev förstås enormt trångt inne på dansgolvet, sådär så att det tycks uppstå en mättnad där det inte längre går att klämma in fler människor i lokalen. Trångt var det, svårdansat, men likväl kul, festligt värre. Perikles var i högform och levererade förstås i god ordning, de brukar bjuda på årets kväll i Hällesjö och så också detta år.
I paus fick jag avnjuta fika som Martine bjöd på, som vanligt delikat, livsfarligt delikat.