Sent omsider vaknade jag upp till denna dag i Hudiksvall, en behövlig "göra ingenting"-dag. Fast, helt "göra ingenting" var den förstås inte utan en del Mara-jobb skulle den inrymma, som alla dagar just nu. Mestadels var det dock ett slaget LEJon som utan egentliga ambitioner halvslumrade igenom dagen, glass på stan var måhända det mest komplicerade vi tog oss för med.
När kvällen nalkades begav vi oss så mot Högs Loge där det vankades säsongsfinal till inga mindre än Perikles, ja för tredje kvällen i rad skulle jag nu få dansa till de gamla favoritpågarna och det på ett av "den gamla goda tidens" allra främsta modernställen där Perikles då var flaggskeppet bland band, hög grad av nostalgi alltså.
Jag måste säga att Hög står sig, även om stället lider av att drivas av en dansklubb varför man hamnat i en återvändsgränd där det är svårt att åter locka någon grad av vanligt folk, det blir mycket klubbkväll av det hela. Jag var i halvform, började bra men veknade snabbt, återhämtade mig dock mot slutet av kvällen och fick ändå ett antal bra danser.
Macka köpte jag i fiket, utöver det bjöd Emelie på fika i vanlig ordning. Annars har Hög i regel väldigt gott fika som jag absolut rekommenderar.
Tre kvällar med Perikles blev det och jag var faktiskt inte ensam om att göra denna tredagarstripp. På många sätt var det väldigt olika kvällar, min form påverkade nog en hel del men av naturliga orsaker uppskattade jag fredagen allra mest. Att dansa i Jämtland, på Sandviken, slår det mesta då det är en väldig blandning av folk och samtidigt hög kvalitet på dansarna. Hög kvalitet är det även på Hög, men med mer inslag av dansare som kopierar varandra istället för att långsamt låta den egna karaktären utvecklas. Hög är toppen och levererar alltid, men det har tyvärr blivit alltför homogent klubblikt.