Kväll nummer två på DansYran körde jag själv från Optand och åkte en timme tidigare för att hinna med en liten affischeringstur på stan innan klockan 20. Lördagskvällen kom att bjuda en riktigt bra afton på OSD med endast aningen mindre publik än på fredagen, men som vanligt en väldigt annorlunda och mycket mer sansad publik och därmed ett helt annat flyt på dansgolvet.
Banden den här kvällen måste vara de bästa jag just nu kan tänka mig att ställa på samma scen, Blender som ju alltid är Blender och levererar den bäst avvägda dansrepertoaren i smakfulla men kanske ibland väl så balanserade framföranden, Zlips i den bästa tappning vi hört dem sedan 2011 med en repertoar som nu verkligen osar Zlips och likaså ett riktigt härligt liv på scenen, samt Umbrella som går från klarhet till klarhet och levererar en spännande repertoar med hög och för varje gång snäppet bättre kvalitet tillika ungdomlig energi och en tung skön botten i ljudbilden. Jag utdelar tre toppbetyg, helt enkelt för att alla banden förtjänar detta.
Fikapaus blev det vid 22:50, vi hade sagt att vi skulle samlas vid 22:45 men Lotta övertalade (övertygade) mig om att det var rätt val att dansa ytterligare en dans innan fikat, bra beslut. Jag köpte fika i fiket, mackorna är lite klena men inte överprisade och med krämbullen nu för 20:- så tog fika-index-klassen ett steg uppåt, bra där OSD. Fortfarande fanns dock ingen Trocadero i rätta fiket (vilket noteras nedan just som att Trocadero saknas), ytterst märkligt och ännu en gång fick jag således söka mig till baren för att komplettera fikat. Precis som på fredagen fanns i fiket en prisskylt från ena hållet, för den ena kön, men inte för den andra. Ett stort fikagäng samlades så uppe på hyllan vid "våra" soffor, Helene hade gjort muffins så det blev en riktig mastodontfika, kalorier som dock garanteras brändes under efterföljande timmar.
Dansmässigt fick jag även denna afton en bra kväll, kul att träffa många gamla bekanta. Som jag skrev efter fredagskvällen så saknar jag tillräckligt många färska danstimmar i benen och jag dansar därför inte lika avslappnad och enkelt utan tvingas tänka och forcera fram dansen. Det jag förmodligen främst av allt saknar är dock passionen. Det som vanligtvis driver mig mer än något annat i alla sammanhang och inte minst i dansen är just passion, lust och glädje. Just nu är passionen obefintlig och det gör att dansen inte bubblar ur mig av sig själv utan måste krystas fram, något som gör min upplevelse avtrubbad. De flesta jag dansar med märker förmodligen inte av detta, men för mig gör det enormt stor skillnad och de rent orgasmiska dansupplevelserna lyser sannerligen med sin frånvaro.
Efter kvällens slut rullade jag mot Selsålandet för en dags mellanlandning innan nästa arbetsvecka tar vid. En riktigt lyckad DansYra kan nu läggas till handlingarna.