Skulle vi, ut och dansa?? En nästan overklig tanke efter så många egna arrangemang har det funnits så få kvällar då det funnits tid och ork till att själv åka på dans. Vi hade tänkt dansa två kvällar denna helg, men sent hemkomna från kontoret på fredagskvällen fattade vi ett klokt beslut om att stanna hemma och ladda för lördagen. Detta kom således att bli årets 13:e danskväll som gäst, vid sidan av 34 egna arrangemangskvällar.
DansYran levererade, skojigt nog en av de publikmässigt bästa någonsin och kanske var det delvis tack vare att vi lät sommaren landa innan höstens danser nu äntligen drar igång. Vi var ut och käkade på Brunkullan innan vi begav oss till OSD, god mat och trevligt sällskap, men vi blev sena och anlände först vid 22-tiden.
Väl på plats dansade jag nästintill oavbrutet och hade väldigt trevligt, men ack så få danssteg mina ben fått på sistone. Det var svårt att finna känslan, balansen, stabiliteten och styrkan, fladdrig kände jag mig men samtidigt njöt jag av OSD's helt fantastiska dansgolv som dessutom var välvallat precis sådär som det ska vara.
En minifika avnjöts med Trocadero och obeskrivbar godsak i Ångströmskt sällskap, ett kort men välbehövligt avbrott. Kvällen gick fort, alla band levererade stort och Mickeys tar sig även om de ännu har en bra bit kvar att vandra innan de närmar sig elitserien.