DansYran var åter här, Våryran som sedan mer än en handfull år kommit att bli synonymt med utdelning av sommarens dansprogram. Det här året fick jag sällskap av Erika som hjälpte mig med utdelningen som i vanlig ordning var såväl emotsedd som uppskattad bland dansgästerna. Jag stod och delade ut program från 19:30 till 22:30, därefter hade de flesta gäster kommit och jag sökte mig in till dansgolvet.
Att komma in på ett fullsatt dansgolv halvvägs in i kvällen är verkligen inte min tekopp, särskilt inte när jag är så dansmässigt ringrostig som nu med långt till att hitta den rätta danskänslan. Jag upplevde det som väldigt stökigt på golvet med stora svårigheter att hitta lugn och balans. Detta till trots fick jag fina danser, verkligen lyxigt bra danser, men jag kämpade och jagade balansen och känslan trots att jag hade lyxen att dansa med några av de allra bästa.
Vid 23-tiden tog jag fikapaus och väl färdigfikad tog det emot att komma tillbaks, men när jag tagit mig in på dansgolvet igen återvände energin och jag körde på in i kaklet, vid 03-tiden var jag hemma och landade i sängen.