DansYran kväll nummer två inleddes med trivsam middag anordnad av Lotta och Lars-Åke i deras kvarterslokal. Därefter begav jag mig till OSD för att inleda även denna kväll med lite programutdelning. Ganska tidigt kunde jag dock lämna över det uppdraget till Lars och istället äntra dansgolvet, ett för mig mycket bättre utgångsläge än kvällen innan.
Jag fick en helt jävla grym kväll med sååååå bra danser, inte så att jag hittade min toppform bara sådär men närvarokänslan var ändock mycket bättre än dagen innan. Likt fredagen drog jag dock idel vinstlotter i danshänseende, så utsökt "material att jobba med" att jag kände mig rent välsignad. Makaläsa danser, skojig gammeldans, en go feeling i danssamvaron.
Precis som på fredagen kände jag mig dock väldigt trött efter att ha tagit en fika och det var bara tack vare Carinas uppdykande i just det ögonblick när jag övervägde att åka hem som räddade kvar mig, något jag är enormt tacksam för. Ty fortsättningen av kvällen blev också den grymt bra, toppad i kvällens sista låt i sista extranumret där jag fick den äran med Andrea, en kort stunds himmelrike som går att leva länge på.
DansYran ger mig alltid kluvna känslor. Trots att det gått ett antal år sedan jag utmanövrerades finns olusten av det kvar, jag gav ändock arrangemanget dess namn och lade grund för något som jag hade hoppats på att få arbeta vidare med. Samtidigt är det skönt att få dansa och nästan bara vara gäst, min kropp och själ behöver och förtjänar mer dans.