En ny nål har nu placerats på danskartan, för Vigge Bygdegård. Den här kvällen var det premiär för årets upplaga av Dansbandskampen och ett stort gäng dansentusiaster hade samlats hemma hos Magnus Englund där också jag anslöt. Eftersom vi gärna ville se samtliga bands framträdanden så kom vi iväg rätt sent och anlände till Vigge först vid 22:15. Vid det laget var det full fart såväl på dansgolvet som i baren och annorstädes.
En skapligt stor dans- och pubpublik hade tagit sig till Vigge och jag gratulerar Marcus med flera till ett framgångsrikt arrangemang. Trots att det var många duktiga dansare på plats och trots att det var Zlips som stod för musiken så blev det dock ingen storslagen upplevelse för min del, rent dansmäsigt. Lokalen led av flera problem som, utöver de många okontrollerade och snudd på farliga ekipagen på golvet, bidrog till att dra ner dansupplevelsen. För det första så borde scentrappor som går ut mot dansgolvet vara förbjudna, såvida de inte är inbyggda. Trappen försvann till slut, men först efter att en person skadats. Vidare så måste rampen upp mot serveringsdelen vara konstruerad av någon riktig klåpare, den går nämligen ut på dansgolvet och utgör ännu ett farligt och förkastligt hinder. Vidare så var det alltid problem att dansa längst bak i lokalen där all trafik till och från serveringsdelen passerade. Givetvis måste folk kunna gå där, men kanske skulle man skärma av på något sätt för att skapa en avgränsing för dansgolvet. Nu växte och krympte dansgolvet hela tiden beroende på hur många druckna som i var stund skulle passera ut eller in, hur man än gjorde blev man krockad av en eller flera snedgångare.
Serveringen hade inget stort fikautbud, men helt ok mackor fanns det till helt ok pris, läsk fanns även det till bra pris. Dock var utbudet av läsk pinsamt dåligt, sämre än på OSD, endast Coca-Cola och Fanta. Vart hade Trocaderon tagit vägen??
I efterhand visade det sig att detta var min 100:e danskväll tillsammans med Zlips, en kväll då bandet levererade strålande bra trots att publiken knappast kan sägas ha varit av det mest responsgivande slaget. Till följd av min sena ankomst och att jag sedermera faktiskt inte heller dansade till 100% hela tiden så avstår jag att ge mer uförliga kommentarer om bandet den här gången. Bra lirat, kort och gott!
Danskvällen bjöd som sagt mest på stök, men ett antal bra danser fick jag ändock. Tack särskilt till Maria J. som räddade avslutningen på min kväll så att jag kunde åka hem med en god danskänsla i kroppen. Jag hade nöjet att få agera passagerare den här kvällen då jag fick åka med Magnus Eriksson, med i bilen var även Bea.