Det har blivit en fin ÖBRK-tradition att avsluta kursterminen med en tisdagsdans till levande orkester dit alla medlemmar är välkomna. Det brukar bli trevliga kvällar och så även den här gången, förutom dansen bjöd ÖBRK på fika och de gissningsvis 120 personer som dykt upp tycktes trivas. Många satt förvisso och tittade på ganska mycket, men det är ju också en fas i detta med att steg för steg våga sig ut på dansgolvet. För mig blev det en hel del dansat, inte hela tiden men rätt mycket ändå och faktiskt med flera inslag av bugg (garanterat Å-nej-fri sådan).
Denna kväll var det Bredbandet som stod på scenen och de var för många en helt ny bekantskap. För mig var det främst spännande att äntligen få höra dem en hel kväll, att leverera 3 timmar dansmusik är nämligen något annat än att plocka ut guldkornen för 30 minuters intensivurladdning. Sammanfattningsvis ger jag dem godkänt, det funkar absolut att dansa till och för att vara ett hobbyband så är det ett helt ok betyg. De besitter goda musikaliska färdigheter och har dessutom mycket påkostad utrustning, tillsammans med en i mina ögon gynnsam inställning så finns där förutsättningarna för att kunna bli riktigt bra. I vissa nummer så briljerar de med bra arrangemang, bra ljudbild, engagemang och övertygande sånginsatser, där ser man potentialen. I andra nummer är det inte lika bra och vissa låtar borde förmodligen plockas bort helt från repertoaren om man skall spela för en dansande publik. Vissa låtar är på tok för snabba, andra alltför otydliga eller på annat sätt svåra att dansa till. Sen måste låtarna passa bandet, främst passa för soliströsterna. Något som störde mig en hel del var att jag vid flera tillfällen upplevde det som att det inte fanns en harmoni mellan låtparet inom en och samma dans, de kunde skilja sig till karaktären eller till tempo så att de inte tycktes höra ihop. I några låtar saknade jag vissa instrumentala partier som fanns där men som inte gick fram, istället kändes det så som om det bara var trummor och bas. Ett symptom på den typen av problem kan vara att det tar tid att känna igen en annars så bekant låt, något som hände mig några gånger under kvällen. Främsta svagheten är som så ofta övertygelse i sången där det fanns en del mer att önska såväl på den kvinnliga som på den manliga sidan. I vissa låtar som passar Ulrika och som hon kan och är bekväm med så briljerar hon både sångmässigt och beteendemässigt på scenen, det är den sidan jag vill se och höra mer av, ja det är det jag förväntar mig att få se och höra mer av framöver. Sången får inte bli ett stilla ackompanjemang utan sången måste ges karaktär, vara det som gnistrar på toppen av ett i övrigt väl levererat framförande. Extrapoäng till Rolles eko, klockrent! Ja här finns sannerligen både plus och minus, men resurserna finns där och det handlar i längden bara om ambitioner, vad bandet vill uppnå. Det handlat om att ta publiken till hjälp med repertoaren och att jobba stenhårt med framförande och sång, främst med att skapa övertygelse och karaktär i sången. Bredbandet, ni har framtiden för er, om ni vill?
I paus blev det fika och vi avnjöt festis tillsammans med de klassiskt gigantiska bullarna, gott tyckte jag. Efter danskvällens slut stannade jag kvar tills Bredbandet hade packat ihop, det tog dryga timmen vilket får anses vara bra jobbat med en så fullödig uppsättning utrustning som de har. Dubbelt imponerande!