Det är bara två veckor sedan sist vi sågs men det känns likväl som en evighet, jag var riktigt taggad inför kvällens dans till Zlips på OSD. Jag anlände i lagom god tid vid 20:45 och stod således redo till första dans. Det blev lite folkigare än föregående vecka med gissningsvis cirka 300 personer, dock härligt gott om dansutrymme, bra folk och ett mycket glatt och njutbart dansgolv. Tjejöverskottet var tyvärr stort och man fick som kille ligga i, verkligen. Jag dansade kvällens samtliga danser förutom två, där extranumret var en av de två som jag avstod.
Inför den här kvällen hade jag föresatt mig att i möjligaste mån undvika alla inslag av dubbeldanser. För tyvärr har det otyget smugit sig på utan att jag riktigt varit medveten om det, dvs på ett sådant sätt att vissa tycks ha en förväntan om att dansa dubbla danser. Normen är EN dans, svårare än så är det inte!! Att det finns dem som jag ibland dansar två, tre, fem eller kanske rent av femton danser med, alltid helt och fullt baserat på ömsesidig önskan om detta, det påverkar inte på något sätt det faktum att normen är att dansa en dans, dvs två låtar. Den som på något sätt tar illa upp när jag tackar för mig efter en dans har trillat jävligt fel i sina tankebanor. Jag kan mycket väl vara upp över öronen nöjd med dansen och sväva bort på små moln, men en dans är en dans och den skall inte förringas och en dans är varken lite eller mycket, det är det normala. Jag var således den här kvällen mer bestämd än vanligt med att i normalfallet tacka för mig efter exakt en dans, det fungerade inte 100%-igt men skapligt. Resultatet blev hur som helst positivt såtillvida att jag faktiskt hade framgång med att lyckas bjuda upp några tidigare oprövade kort, likväl som att jag fick den äran att dansa med några gamla kära bekanta som sällan är på dans eller som vanligtvis inte är särskilt synliga eller rappa att bjuda upp.
Zlips var förstås som alltid bedårande bra, men de kändes lite trötta. Melissa har varit sjuk och det satte sina spår, hon kämpade dock tappert och ingen skugga skall falla över henne. Men givetvis kan aldrig helheten bli riktigt 100%-ig om inte alla delar är på topp. Ändock så levererade de, mer än många andra band någonsin förmått göra.
I paus avnjöts ett stort spektra av fika uppe på läktaren, köpta varor blandat med hembakat, detta i sällskap med Isabell, Sandra, Helene, Daniel, med flera. Den här kvällen var trycket i fiket lite högre än föregående fredag, något som de tydligen inte klarade av att hantera särskilt bra trots att de faktiskt var två. Men med endast en kassamaskin så hjälper det förstås föga att vara två när flaskhalsen uppenbarligen är just kassamaskinen. Dessutom skall noteras att det nu saknades priser på vissa varor. Utvecklingen i fiket har ju på sistone varit positiv så jag hoppas att detta positiva inte bara blir en parentes i historien.