Vår förlängda ölandsvecka närmade sig nu onekligen sitt slut med endast en danskväll kvar. Vi vaknade upp hos Malin i Bollnäs, ytterligare en sängerfarenhet rikare, där det inte helt oväntat bjöds ännu en lyxig frukost. Alla verkade mer eller mindre mosiga, Malin med sviter efter en rejäl smocka kvällen innan, Marita med en trilskande och svullen vrist, Lina tyngd av förkylning, och själv kände jag mig inte heller som piggheten personifierad. Tids nog kom vi dock iväg mot Hudik dit vi anlände vid 16-tiden efter att ha mellanlandat och handlat mat i Söderhamn. Maritas danspensionat togs i besittning och vi försökte finna kraft för ännu en danskväll. En timmes vila försvann snabbt och det var dags att passera en dusch, göra sig redo. Jag och Lina åkte egen bil och ankom en aning sent, något som inte besvärade mig det allra minsta då min kropp inte alls suktade efter mer dans.
Väl på plats och en dans senare så var jag dock åter på danshumör, om än med ovanligt behärskad dansaptit. Det blev en riktigt bra danskväll med bra dansfolk, bekvämt med utrymme, utsökt musik och ett helt fantastiskt sommarväder. Shake bjöd på samma goda föreställning som tidigare kvällar i veckan, jag avstår att upprepa eller utveckla mer den här gången, bra jobbat grabbar!
Inför paus så köpte jag en Trocadero i fiket varefter jag, Lina och Marita slog oss ner för fika på filt bakom bilen. Mats B. och Petra N. gjorde oss också sällskap. Lina hade gjort supergoda tunnbrödrullar med lax och pepparrot, vilka gifte sig väl med Trocaderon mot min gom och detta toppades sedermera med jordgubbar. Det var en sådan underbar sommarkväll, nästintill vindstilla men ändå inga insekter, doften av sommar i den vackraste av världar där i ljuva Hälsingland, solen som ännu lät sina strålar lysa på oss där på filten i gräset. Vi drog över pausen en stund, satt där och njöt av sommaren medan solen försvann bakom horisonten. Jag önskar att jag haft en bild från denna stund, bästa dansfikaupplevelsen denna sommar, men jag får nöja mig med de bilder jag sparat i mitt eget inre bildarkiv. Livet är verkligen gott!
Det här blev onekligen den perfekta avslutningen på en intensiv men obeskrivligt härlig dansvecka, ja nästan två veckor i dansens tecken. Hög bjöd som alltid på en fin danskväll, samtidigt som danströttheten i kroppen gör att det känns bra att nu få ett par dagars vila.
Efter dansens slut återvände vi till Marita för övernattning, kvartetten hade då reducerats till en trio när Malin fått skjuts till Söderhamn följt av vidare färd hem till Bollnäs. På måndagen rullade jag och SEM600 åter mot Östersund medan Lina tog tåget söderut. Att återvända till verkligheten känns både skönt och ledsamt, men dessa dagar finns nu sparade inombords och nya äventyr väntar runt hörnet. Jag gissar att det kommer att ta några dagar att ta in alla intryck, att bearbeta och lagra in på riktigt, en i sig spännande process.