Sommaren fortsätter att överraska och denna augustionsdag blev Fröjden i Jönköping och Elisa's lite otippat målet för kvällen. Jag, Lina och Martin åkte från Ramsdal till Jönköping, via mellanlandning på Dinners i Ödeshög där vi intog just middag. Maten på dinners var god, men oj vilket kaotiskt ställe, de hade inte många rätt och är därför inget ställe jag kan rekommendera trots att det smakade bra. Vi anlände till Fröjden i lagom god tid vid 18:15 och efter lite klädbyten var vi redo att inta dansgolvet till första dans.
För andra gången på några få veckor så fick jag vara med om det fantastiska i att inte känna någon på stället, ingen annan än Lina. Kvällen fick därför i avslappnat lugn bjuda ett antal spännande överraskningar, förutom de som alltid goa likväl som busiga danserna med Lina. Några riktigt bra nyförvärv gjordes och även om kvällen inte innebar några astronomiskt bra danser så hade jag en riktigt kul afton. Det blev en tidvid riktigt blöt kväll med regn som stod likt spön i backen och åska som cirkulerade kring stan, men tack och lov så var det uppehåll såväl före som efter danskvällen och likaså under paus, vår väta kom således att huvudsakligen komma inifrån. Dansgolvet var imponerande bra för att vara på en öppen bana, glidet var fint och inga kanter ställde till några bekymmer, jag var nästintill lyrisk. Vätan gjorde dock sitt till och längs ingångssidan så blev det småtrögt, dock inom rimliga gränser och efter omständigheterna fullt acceptabelt och hanterbart. Dansklimatet var gott med fint dansutrymme och ingen egentlig stökighet.
Så vad tycker jag då om Elisa's? Ja det låter ju iaf inte dåligt, rent ljudmässigt, och det finns en entusiastisk glädje på scen, främst hos Elisa själv. Repertoaren och arrangemangen är dock precis som väntat som gjorda för en eller någon generation före mig och faller i väldigt liten utsträckning mig i smaken. Umpa-umpa som förtankarna till Lotta Engberg...ryser. Av de modernare låtar som de spelade kan nämnas "Human", vilken de totalförstörde i en riktigt Wizex-drypande tappning, å vad jag längtade efter Perikles tolkning i den stunden. Nja, Elisa's får vara för min del, jag förstår att de vann Dansbandskampen för detta faller säkert i smaken för den inte längre dansande massan av äldre dansare som gissningsvis dominerade programmets publik. En liten obesrvation; killen som tidvis spelade bas växlade ofta till dragspel men något basspelande åstadkom han inte från dragspelet och således får vi än en gång då ta oss an leken "hitta basisten".
I paus avnjöt vi kladdkaka och Trocadero från bilen medan vi beundrade utsikten över stan och beskådade alla blixtar som lyste upp kvällshimlen. Kladdkakan hade vi bakat under dagen och förutom att den redan i grunden var ordentligt härligt kladdig så hade Lina pimpat den ordentligt med ett extra lager chokladtoppning, grymt gott och ultrakladdigt, me like!
På hemvägen stannade vi i Mjölby där vi försåg oss kungligt med mat från BurgerKing, vilken avnjöts längs återstoden av vägen tillbaka till Norrköping. Körningen delade vi och det gick finfint utan några trötthetsbekymmer.