Efter min nostalgiska fredagskväll i Käcktjärn var det på lördagen dags för ännu ett kärt återseende av ett också mycket trivsamt och vackert beläget sommardansställe, nämligen Bredsele Park utanför Kusfors i Västerbottens inland. Från Piteå (Maran) visade det sig vara på pricken 13 mil att köra, men då jag ville vara ute i god tid så avreste jag redan vid 19-tiden och hade således två timmar på mig. När jag i Skellefteå gjorde ett stopp för att på Coop inhandla lite dryck så kom dock min väl tilltagna tidsmarginal att snabbt ätas upp. Min ankomst i "Piratbilen" noterades nämligen av en nyfiken och intresserad samhällsmedborgare som väl inne på Coop hejdade mig och ville prata piratpolitik. Han hade många frågor och funderingar och precis som vid alla seriösa diskussionstillfällen av detta slag så blev det en mycket trivsam pratstund, något som gjorde att tiden flög iväg och mitt snabbesök på Coop kom att bli över halvtimmen långt. När jag såg hur klockan rusat iväg ursäktade jag mig dock och tackade för en givande konversation, varefter jag med en Portello i handen lämnade butiken och styrde piratskeppet SEM600 vidare mot Bredsele Park. Jag anlände med min normala fem minuters marginal och väl inne på dansgolvet möttes jag av glada tillrop från dansbekanta likväl som från Zlipsarna (som måhända börjar tycka att jag är lite väl efterhängsen som nu dansat till dem varje helg i sex veckors tid). Togge uttryckte det som att "antingen gillar du det vi gör eller så är du en självplågare", jag lovade att fundera på vilket av alternativen det kan tänkas vara.
Efter fredagskvällens lite återhållsamma entusiasm i Käckis så formligen sprudlade danshumöret denna afton. På plats fanns så många gamla kära dansfavoriter, vissa som jag nästintill glömt bort att de existerade, likväl som att jag fick stifta bekantskap med ett flertal nya "fynd". Jag dansade kvällens samtliga danser inklusive de tre extranummerlåtarna. Vid ett tillfälle under kvällen, strax efter 22:30 då Zlipsarna spelade upp till en riktigt snabb dans, så smet jag undan och ställde mig vid sidan av scenen i syfte att stå över den dansen. Överraskningen lät dock inte vänta på sig många sekunder för plötsligt stod Melissa framför mig och bjöd upp. Hon hade "ledigt" under dansens båda låtar och tog därför sin chans till dans, mycket trevligt! Efter paus upptäckte jag en av mina allra största dansfavoriter från mina år i norr, en tjej som jag nu inte dansat med på minst tre år. De två danser som jag lyckades sno åt mig av henne likväl som alla andra superdanser jag hade nöjet att få avnjuta gjorde att jag för andra gången detta dansår fick den där känslan av fulländning och jag svävade runt på mina små dansmoln. Under danskvällens sista skälvande minuter med den tredje och sista låten, Golden Eye i a capella version, hade jag som grädden på moset och pricken över i:et nöjet att få stifta bekantskap med ett nytt guldkorn på dansgolvet, sicken final! Med en sådan kväll och avslutning kan man inte annat än rulla hemåt med ett pulserande dansrus i kroppen och ett nöjt men också lite trött leende på läpparna.
I paus kombinerade jag macka från fiket med den på Coop inhandlade Portellon (ja jag var otrogen mot min älskade Trocadero den här kvällen) och medtagna kakor som Isa bakat. På hemvägen, där -2 grader noterades efter Bolidenvägen, svängde jag förbi Max i Skellefteå och inhandlade Chili Cheese, nattamat är mumsigt och särskilt när man efter timmar av fysisk aktivitet kan äta utan dåligt samvete. Huvudet lade jag på kudden strax efter klockan 03:00, trött, men nöjd!