Dansdagbok 2012-03-31: Östersund, OSD (Folkets Hus)

Danskväll nummer 1000, en känsla av overklighet präglar denna realitet. 1000 kvällar, minst 30000 danser, med hur många olika tjejer kan jag inte ens gissa, det är ganska svindlande.

Dagen blev en riktigt slö dag med lång sovmorgon, fika på Thörners i några få goda dansvänners sällskap, samt sedermera efter en sväng hem för tillfixning middag på Lilla Siam tillsammans med Malin, Helene och Eva. Till OSD anlände vi strax efter 19:40, i god tid på plats även om det för min del var ovanligt sent.

Denna lördag blev en helt fantastiskt bra danskväll med utsökt musik och lagom behärskat mycket folk som bjöd en perfekt dansbarhet på dansgolvet. Trots att det var lite mindre med folk än kvällen innan så gav publiken ett mycket större gensvar, vilket märktes på Blender som blommade ut ännu lite mera. Shake levererade förstås också på topp, och personligen njöt jag allra mest av den breddning som Pure Divine bidrog med som kvällens "rookie".

Mina danser innefattade några riktiga toppar som fick mig att blomma ut i danseufori, den sista halvtimmen svämmade dansbägaren formligen över, tack och tack, tusen danskvällars tack!

Från OSD uppmärksammades min 1000-kväll med en fin present som Svante överräckte, se bild. Från scenen gratulerade Larse och i dessa gratulationer och uppmärksamhet så uppstod i mig på ett märkligt sätt dubbla känslor. Jag blir givetvis glad av de varma hälsningarna, men i uppmärksamheten uppstår också den pressande känslan av att inte kunna vara anonym längre. I rollen som dansnörden och dansskribenten LEJon, eller för den delen arrangören LEJon, så kan jag känna mig som ett objekt. Jag blir någon som många har en bild av och åsikter om, även de som inte känner mig. I verkligheten är jag ju bara en person som funnit det stora i att dansa och som vill kunna minnas allt detta roliga och därför skriver ner mina upplevelser, samt att jag i min personlighet alltid vill sträva efter bättre förståelse och för den delen även efter positiv förändring, varför jag lyfter sådant jag tycker är bra eller som lämnar mer att önska. Det är ju inte mer avancerat än så och mina åsikter är inte mer värda än andras, ändå tycks de ibland kunna bli sprängstoff och skapa starka känslor, det tycks mig lite märkligt. Att jag sedan tagit steget över till "andra sidan" och numera även agerar dansarrangör handlar ju på samma sätt om en och endast en sak, att jag med mina erfarenheter och mitt engagemang för dansen hoppas kunna bidra till att fler får möjlighet att njuta fantastisk dans likt jag fått och får, att kunna bidra till dansens fortlevnad. Jag är dock inte mer perfekt än någon annan och besitter inga magiska krafter som kan göra alla nöjda eller öppna alla dammluckorna för dansen, jag kan bara göra mitt bästa och det jag hoppas och tror är gynnsamma insatser för dansens väl.

1000 danskvällar är nu till ända och därmed har jag firat mitt sista jubileum i detta avseende. Tack till alla er som gjorde min jubileumskväll minnesvärd!