Helgen nalkades och med den logistiska utmaningar av den högre skolan, något utöver det vanliga även för LEJon. På torsdagskvällen hade jag begett mig till Selsålandet för att klippa gräs och där ute i de djupa skogarna fick jag framåt fredagseftermiddagen faktiskt storfrämmande av ingen mindre än Karolina "Pajen" Sjöström. Pajens entré till dessa hemliga trakter skedde längs vägar med sådan komplexitet att färden kan anses motsvara det annars normala kravet på ögonbindel, tack för det Google Navigator. Mot Östersund och Optand begav vi oss så för middagsintag och glasbanksbesök, varefter färden styrdes mot Sommarparadiset Sandviken. Vi hade båda verkligen sett fram emot att få dansa till Voyage och våra högt upptrissade förväntninger kom sedermera att uppfyllas med råge.
Det blev en riktigt kul kväll på Sandviken, inte särskilt mycket folk men en dansentusiastisk publik och ett band som verkligen levererade skapade en fantastiskt härlig stämning där alla tycktes trivas som ett LEJon på ett dansgolv. Jag dansade nog i princip alla kvällens danser och njöt i fulla drag. Voyage har nu äntligen verkligen funnit den sista avgörande pusselbiten, ljuva Liv Hansson, och levererar en formidabel föreställning. Ljudbilden är klar men kraftfull, det svänger skönt, arrangemangen är dansinspirerande, och sången ger en stundtals rysningar. Det finns ännu vissa låtar, såsom Don't stop, som undertecknad inte tycker håller måttet, men på det stora hela så har de en lika stark akt som de mest väletablerade och bästa banden. Jag utdelar således full pott, fem kapsyler, det går omöjligt att göra annat.
I paus bjöd Helene på fika, nedsköljt med Trocadero (låter det bekant?). Efter danskvällens slut blev det nedvarvning tillsammans med Göthe och Voyage i gott samspråk, undertecknad var ju dock chaufför så även denna del av kvällen fick Trocadero bli min strupes frälsare.