Någon särskilt aktiv dag blev inte detta för min del, efter en 18 timmars arbetsdag på fredagen så sov jag länge och varken kropp eller hjärna hade några stora ambitioner. När kvällen nalkades fanns dock lite spirande energi och det passade perfekt att åka och jobba i garderoben på OSD och därmed även kunna dansa lite till Streaplers. Helene plockade upp mig vid 20:15 och väl i tjänst så var det full fart på OSD.
Förutom en skapligt stor danspublik så hade OSD företagsfestgäster i Vinterträdgården som kontrasterade Streaplers publik på ett välgörande sätt. Det enda negativa med detta, som vi drabbades av, var att de tydligen fått löfte om att kunna partaja ända från till klockan 02 på natten.
Jag och Helene dansade en handfull danser och jag kan således dra flertalet slutsatser om såväl Streaplers som deras publik. Om jag börjar med publiken så var det mest positiva att flytet på golvet var förbluffande bra, den här publiken består huvudsakligen av erfarna och duktiga dansare som dansar på, skönt att slippa betongsuggornas parkeringsdansmiljö. Streaplers håller fanan högt och levererar i vanlig ordning en stabil produkt, det låter väldigt bra och de har en repertoar som säkerligen och uppenbarligen gillas av deras publik. För mig så är dock repertoaren mossigt tråkig till största delen, men jag tillhör inte heller Streaplers publik och samtidigt som musiken inte faller mig i smaken kan jag ändock förstå och instämma i att det är väldigt lättdansat och såväl tydligt som svängigt. Men således också, inte alls min musik, ok men inte ett uns mer än så.
OSD saknade denna kväll helt Trocadero i läsksortimentet, mycket illa, ja förkastligt illa.
Detta var kvällen då Helenes dansskor dog och begravdes efter 15 års trogen tjänst, jag beklagar sorgen och hoppas att vägen till nya skor skall bli rak och jämn.