Höstens sista danskväll på Furuparken var så kommen och denna kväll gästades vi av inga mindre än eminenta Blender. Vi hade givetvis hoppats på storpublik denna kväll, men tyvärr kom två faktorer att påverka publiktillströmingen negativt. För det första så hade vi sedan några dagar fått kallt väder och den här kvällen visade termometern cirka 20 minusgrader, vilket ju alltid har viss men knappast någon större negativ inverkan på publikmängden. Vad värre var så hade Östersund sedan en veckas tid insvepts i magsjukans töcken då dricksvattnet smittats av magparasiter som slagit ut stora delar av befolkningen. Detta kollektiva sjukdomstillstånd decimerade givetvis publikskaran märkbart men ändock nådde vi en publiksiffra på 287 personer och det måste vi efter omständigheterna vara nöjda med.
Blender bjöd på en strålande kväll, som alltid, toppbandens toppband, alltid högsta kvalitet. Med ny ljudanläggning har de åter tagit perfektionen till ännu en högre nivå, kristallklart ljud och enormt vilsamt för örat. Som vanligt på Furan numera så dansade jag bara cirka hälften av kvällens danser och således satte jag aldrig fokus på att reflektera över detaljer i Blenders repertoar och framförande, några uttömmande kommentarer har jag jag alltså inte att leverera.
Den här danshelgen hade jag åter besökare inneboende i form av Emelie från Sundsvall och Lars från Umeå. Över fredagskvällen fick vi dessutom finfint Hälsingebesök genom Emmilie och Henrik, jättekul! Att hinna med danser med dessa kära dansvänner fick givetvis högsta prioritet, för mig kändes kvällen gå galet snabbt men vid det här laget har jag vant mig vid att inte hinna dansa med särskilt många på en Furankväll.
Arrangemangsmässigt så rullade allt på finfint under kvällen. Vi hade parasitfritt vatten från Svedje att bjuda på och sjukdomsläget till trots löste sig allt bara fint med personaltillgången. I lilla fiket hade jag hjälp av Isabell och Cecilia, mycket väl fungerande och trevligt. I köket hade vi ny personal som jobbade entusiastiskt och med god stämning, en härlig känsla när alla drar åt samma håll med glatt humör och positivt driv.
Vid kvällens slut introducerade jag ännu en nyhet i form av korvförsäljning vid utgången. Kokt korv och läsk såldes för vardera tio kronor och detta tycktes mycket uppskattat. Det är min förhoppning att en korv i magen kan bidra ytterligare lite till en god känsla i kroppen hos våra kära besökare när de beger sig hemåt efter en danskväll.
Kommentarer
Daniel Isvén replied on Permanent länk
Korv
Bra initiativ att sälja korv vid utgången. Det är ofta det behövs något i magen vid den tiden. Jag har funderat på om det inte skulle kunna gå att ha fiket öppet en timme efter att dansen slutat. Det skulle kanske vara några som vill sitta och ta en macka, eller korv, och prata lite innan hemfärd. Bara en ide.
LEJon replied on Permanent länk
Kompromiss
Jag förstår hur du tänker, problemet är dock samtidigt att vi av flera orsaker faktiskt inte vill ha folk hängande kvar alltför länge. För det första så finns det tillståndsregler och även om sådant inte får ses som hinder för konstruktiv verksamhet så är det något som sätter begränsningar, vi är i realiteten inte alls hårda på den biten (jämfört med på andra håll) men det beror på att problemet med kvarsläntrare ändock är ganska litet och då kan vi vara avslappnade på den punkten. Sen har vi ju även det faktum att också vi arrangörer vill komma hem någon gång, det skall städas och stängas och för att få komma igång med det behöver lokalerna tömmas. Att tillhandahålla färdkost samt att aldrig stressa med att jaga ut någon, det är som jag spontant ser det en rimlig balans. Men kreativa idéer uppskattas!!