ÖBRK's kurs- och terminsavslutning bjöd i vanlig ordning på dans till orkester, denna gång med Imitation på scenen. Jag hade inte tidigare hört Imitation spela till dans så det var med stor nyfikenhet som jag såg fram emot denna kväll.
Premiär på Aspåsnäset, det är verkligen vad som för mig kännetecknar sommar. Att rulla de två milen från Östersund ut till den vackert belägna byn där det dansats på samma loge sedan tidigt 1950-tal, det ger mig alltid samma varma känsla, och insikten om att "nu är danssommaren här". Tyvärr var detta ingen ljum försommarkväll utan en regnig, kall och ganska ruggig kväll. Sådant väder inspirerar måhända inte till logdans, men jag vet ju av erfarenhet att inne på dansgolvet så gör vädret obetydlig skillnad för den ändock alltid så överväldigande upplevelsen.
Även om Sandviken hade premiär redan föregående fredag så var det denna kväll och helg som verkligen kändes som den verkliga sommarpremiären. Veckan hade bjudit varma sommardagar men när helgen nalkades så var det inte bara sommardanserna utan även sommarregnet som kände för att göra premiär. Det var således en i småkall och regnigt ruggig afton som vi begav oss till Sandviken.
För femte året i rad skulle jag denna kväll bevista dansgalan i Nälden. Detta år inföll den så sent som möjligt, den 7:e maj, ändock kom den att krocka med Vårforum på Vemdalsskalet.
Mycket funderingar föregick denna helg, ursprungligen hade jag planerat att åka till Rotan-maran i Skelleftehamn men när det började närma sig kände jag mig inte upplagd varken för de dryga resorna eller för det överintensiva dansklimat som en dansmara innebär. Istället kom därför helgen att bjuda på en kortare tripp med Härnösand som mål.
Vilken danshelg detta kom att bli, först en superkväll med Jannez på Furan, sen en förväntanslös kväll på Casinot med Blender som blev riktigt trevlig och så inte minst Påskaftonens magnifika foxkväll på Parken i Gävle. Som om inte detta skulle vara nog så bjöd även Påskdagen på dans, dessutom och tyvärr med ett besvärande flervalsalternativ. Jag befann mig ju i Sundsvall där jag tillbringade dagen i sällskap med Amanda, och i Sundsvall skulle Svänzons bjuda upp till dans på Parken denna afton.
Dagen för en sedan länge emotsedd danskväll var så äntligen kommen och efter att redan dagen innan ha upprättat basläger i Sundsvall så bestod lördagen kort och gott av lugn uppladdning inför den afton som väntade, detta i gott sällskap av Amanda. Vi hade bokat middag på Parken i Gävle och resan från Sundsvall begynte därför redan vid 16:00. Förutom undertecknad och Amanda så bestod ressällskapet av Thomas A. och Christel J. som i tur och ordning plockades upp vid Shell respektive vid Clas Ohlson i Sundsvall.
"På väg till Gävle" skulle denna afton kunna rubriceras, danskväll nummer två av fyra denna påskhelg. Vid 19-tiden landade jag hos Amanda i Nacksta där utsökt middag serverades innan det var dags att bege sig till Casinot. Eller, hmm...dags och dags, men den goda hemlagade maten var värd priset av att komma 30 minuter sent till dansen, en vanligtvis icke förekommande företeelse i LEJons dansliv.
Skärtorsdag och Jannez på Furuparken, en nu väl etablerad tradition. Efter noga överväganden hade vi detta år valt att inte köra blandad dans (2 modern + 1 gammal) denna afton då vi vill utveckla den här kvällen till en bred publikkväll. Detta visade sig också vara ett uppskattat och lyckat drag och det blev en riktig folkfest med en bred publik i alla åldrar. De som inte satt sin fot på Furuparken på många år var där, likväl som många nykomlingar och sällandansare, sida vid sida med den frekventa danspubliken.
Att jag skulle åka på dans när Claes Lövgrens står för musiken måste ses som en riktig högoddsare, men icke desto mindre så var det just detta som inträffade denna lördagskväll. Nu var det dock inte för dansens skull som jag infann på OSD utan för att arbeta i garderoben och det var också i garderoben som jag huvudsakligen kom att tillbringa kvällen. Den mjäkiga dansmusiken utgjorde ingen större lockelse på ett vilt danslejon, men Martine kom och bjöd upp mig i en arbetsmässigt lågintensiv perioid varför jag ändock iaf fick testa att dansa till dem under tre låtar.
