Tre starka kapsyler, inte mer dock, tristoperikles denna kväll!!
Mycket folk, men lagom trångt. Jättekul!!
Jag körde från Boberg, Jan-Ove och Håkan åkte med från Stugun.
Ännu ett nytt dansställe skulle denna söndagsafton läggas till i listan över LEJons inmutade domäner då Ljungsbro Folkets Park avsågs att bevistas för första gången. Dagen inleddes för min del med att kliva på tåget i Östersund vid 07:30-tiden och 9 timmar senare äntrade jag residens Nilsson i Norrköping, lagom i tid för att hinna duscha och äta middag innan vi 30 minuter senare rullade till samlingsplatsen för samåkning mot Linköping och Ljungsbro FP. Lina körde och vi anlände till Ljungsbro i lagom god tid för att hinna finna oss tillrätta innan första dans.
Denna lördagskväll vankades det premiär för en ny dansgala i Jämlands dansbandsby nummer ett, Föllinge, och vi välkomnades till "Dansnatta i Föling". Jag hade nöjet att få åka med Beatrice, med i bilen var även Johan och Annica, alltid lika trevligt sällskap. Vi lämnade Östersund strax före 19:30 och anlände således till Föllinge lite sent, cirka 20:15. Någon större trängsel var det inte på dansgolvet vid vår ankomst, men en del folk var på plats och temperaturen hade börjat stiga på mer än ett sätt.
Blandad dans till Jannez på Furuparken en onsdag i oktober, det måste vid det här laget anses utgöra en väl etablerad tradition. Med Jannez nu aktuella för släpp av gammeldansalbum under namnet "Bröderna Jannez" så kändes denna blandade danskväll mer rätt än någonsin och det blev en riktigt bra kväll. Som vanligt denna danskväll så var publiken mer åldersmässigt blandad än annars på Furuparken och vi hade likt förra året också långväga gäster från Katrineholm och Linköping, det är imponerande och inspirerande.
Lördagen blev precis som en maralördag skall vara, lugn och utan några som helst nödvändiga punkter på agendan. Förutom undertecknad och Lina så bodde även Maria och Sandra på Carolas danspensionat, och alla sov vi duktigt fram till 10-tiden. Efter en bastant frukost så gjorde vi någon slags plan för dagen som innefattade att såväl lunch som middag skulle hinnas med före klockan 19, den planen kom dock att revideras allteftersom dagen led.
Efter torsdagens långresa från söder till norr med slutdestination Boberg så tillbringade jag och Lina fredagen hemma hos mor Jonsson med i vanlig ordning allehanda bestyr. Planen var att åka till Härnösand i tid för att hinna äta middag där innan dansen, men avfärden blev försenad och till följd därav så anlände vi till Parkaden först vid 19:30. Tack vare att dagen bjudit en sen lunch och därtill en smarrig äppelpaj som avskedsfika sä var energinivåerna dock ännu höga och vi gav oss direkt in i dansens virvlar.
Dansyrans andra kväll var så här, den kväll som jag egentligen såg mest fram emot. Jag var tidigt på plats och dansade från första dans. Det svaga inledande publiktrycket var inget oväntat och egentligen inte heller det faktum att publikmängden även vid kvällens kulmen skulle komma att vara rätt sparsmakat med en besökssiffra på under 300 personer. Lika säkert som att fredagskvällarna varit framgångsrika så har dessa lördagskvällar tyvärr hamnat i skamvrån med svaga besökssiffror, olyckligt men en effekt av att allt krut bränts på fredagen då "alla går".
Vissa danskvällar kan liknas vid årets högtidsdagar såsom jul, nyår och midsommar, de infaller årligen med rätt identiska förutsättningar och ter sig också oftast rätt lika. Fredagen på Dansyran är en sådan danskväll där Perikles och Jannez stått för musiken sedan evenemanget startade 2005, de första åren växlade band nummer tre men sedan 2007 är det Shake som innehaft scenens mittposition.
Jag vaknade upp i orange buss utanför Shell i Nacksta, intill stod en bekant gul buss parkerad och "frukost" kom att intagas inne på Shell under gott samtal med Jannez-Jan. På dagsprogrammet stod för min del inget särskilt då ju hela min vistelse i kuststaden varit oplanerad fram till det spontana infallet inpå småtimmarna. Det vankades en tur till Birsta innan färden styrdes till Parken där jag sedermera blev upplockad av Carola och Emma. Middag, en massa prat, lite vila samt personligt tillfixande inför dansen bjöds hemma hos Emma, utsökt välgörande och trevligt.
Premiär på Furuparken och premiär för höstdanserna, och med Shake på scenen så bjöd vi sannerligen på förutsättningar för en riktigt bra kväll. Publiken denna afton kom att te sig mindre och annorlunda än vanligt, jag saknade många av våra stammisar och personligen saknade jag många av "de mina". Samtidigt dök det upp en del obekanta ansikten och dansmässigt så fick jag således njuta av att få chans att dansa med sådana som jag sällan eller aldrig tidigare lyckats dansa med, väldigt kul.
