Panoramafönstren var nyputsade, golvet var välvallat, grusgångarna var nykrattade, bomsterarrangemangen var på plats, fontänen porlade, välkomstdrycken med tilltugg var uppdukad, orkestern väntade på att få börja spela - Hanssons Loge stod redo att åter välkomna danspubliken till det finaste av dansställen!
Jannez på Sandviken i det tidiga maj, en väl etablerad tradition som vissa år bjuder på ljumma sommarvindar medan det andra år, som i år, är en kväll där regn, kyla och blåst omger dansbanan. Där inne på dansgolvet spelar dock vädret ringa roll, där är stämningen alltid på topp oavsett utomhusklimat och ingen behöver frysa så länge man dansar.
Att ÖBRK avslutar kursterminen med en danskväll för alla medlemmar till levande musik har vid det här laget blivit en väletablerad tradition, tillika en alltid lika välbesökt sådan. I år var det Mickeys som gjorde oss den äran och stod för musiken, riktigt roligt att åter se dem på Furuparkens scen.
Denna danskväll var en händelse jag verkligen sett fram emot en längre tid, vilket jag sällan brukar göra då min personliga horisont för framtida förnöjsamheter vanligen är mycket kort. När kvällen nu nalkades så låg det förväntan i luften, men där fanns även en märklig overklighetskänsla; overkligt att Shake firar tio år som dansband, overkligt att åter få höra Peppes och Christines röster ljuda från scenen, och overkligt att äntligen få dansa på det av många omtalade och nästintill mytomspunna Skönsbergs Folkets Hus.
Vi lämnade Norrköping tidigt på dagen, redan vid 13-tiden, för att i lugn takt ta oss upp till Säter i god tid innan danskvällens början klockan 19. Det blev några stopp längs vägen och sedermera checkade vi in på vårt danspensionat hos Lennart och Barbro där vi också bjöds på middag. Vår goda framförhållning till trots så blev vi lite sena till Säterdalen och först vid 19:30 tog jag och Lina dansgolvet i besittning.
Första onsdagen i maj och det vankades denna afton sommardanspremiär, Zlips och Casanovas nonstop på Fröjden i Jönköping. Med Lina bakom ratten rullade SEM600 från Norrköping strax efter klockan 16, i bilen fanns förutom undertecknad även Stoffe och Sofia, Christian plockade vi upp i Linköping. Lagom till första dans anlände vi till Fröjden där dansgolvet snabbt fylldes av danslystna människor som släppte loss likt nyutsläppta kor på grönbete.
Inomhusdanssäsongen är på upphällningen och sommardanserna väntar runt knuten. Denna soliga afton kändes det således lite fel att lämna det fina vårvädret utomhus för att bege sig in och dansa på vintersäsongens Ljungsbro Folkets Park. Samtidigt så är det ännu bara vår och solens värme är bedräglig, att njuta det fina kvällsvädret från ett varmt inomhus var därför absolut inte fel.
För andra kvällen i rad skulle jag den här lördagskvällen få dansa till ett band i ny tappning som överraskade stort positivt, för andra kvällen i rad skulle jag få höra något som övertygade mig och skänkte mig nytt hopp och ljus för framtiden.
Detta var en kväll som jag länge sett fram emot, Furuparkens säsongfinal och tillika den egentliga debuten för Zlips nya sättning en helkväll på Jämtländsk mark, bandets femte spelning.
Skärtorsdagsdans på Furuparken med Jannez på scen, en vid det här laget väletablerad tradition. Påsken är en riktigt besvärlig högtid ur ett dansarrangörsperspektiv, den hoppar runt och stör i olika veckor varje år, aldrig kan man med precision förutse hur en påskhelgsdans kommer att bli. Förra året var påsken sen och då blev det rejäl härdsmälta på Furuparken, detta år blev det desto lugnare men en riktigt bra danskväll. Danspubliken var verkligen blandad till karaktären, men ändå städad, sällan tillåter en danskväll till Jannez i Jämtland sådana goda dansförutsättningar som denna afton.
