Min spontana sensommardansturné nådde så sitt slut på lördagskvällen då det hölls säsongsfinal på Hanssons Loge, Långseles stolthet. Jag körde från Moliden och det skulle visa sig ta ganska precis en timme att köra från Ö-viks centrum till Hanssons Loge i lagom lagvidrig hastighet. På resan hade jag fått sällskap av Linda som sedermera efter dansens slut skulle få skjuts av Örjan tillbaka till Ö-vik, för själv fortsatte jag till Selsålandet.

Det behövdes inte mer än sju arbetsdagar efter avslutad sommarsemester för att inse det uppenbara, nämligen att danssommaren ju faktiskt inte är slut ännu och att tillvaratagande av detta faktum omöjligt kan kombineras med heltidsarbete. Således valde jag att ta ledigt återstoden av denna vecka för att spontant kunna ge mig ut på en liten sensommardansturné med Umeå, Gräsmyr och Långsele som dansmål. Tessan och Örjan var som alltid välkomnande och bjöd mig till att bo hos dem under dessa dagar, och jag anlände till Moliden under onsdagseftermiddagen.

Det hade varit en tung dag och jag kände mig allt annat än laddad för dans, men erfarenheten har ju lärt mig att mot alla krämpor i kropp liksom själ så är dans den i särklass bästa medicinen, såvida man nu inte är diabetiker då ju som bekant insulin i vissa särskilda fall rekommenderas istället. Således körde jag lite peppning med mig själv och gav mig av till Sandviken dit jag ankom som vanligt 20.55.

Sommaren går snabbt och innan man ens börjat komma igång ordentligt så annalkas sommardansfinalerna. Denna kväll var det dags för final på Furuviken i Hällesjö, min allra högst aktade pärla bland dansställen. Jag hade haft mammas bil till låns under några dagar då min varit inlämnad hos Lennart i Borgvattnet för service (milen har rullat fort sista året), och därför körde jag omvägen via Selsålandet där mamma mötte upp för bilbyte och middag innan jag rullade vidare till Hällesjö dit jag ankom på min vanliga tid 19.55.