På lördagsmorgonen var piggheten allt annat än påtaglig då vi vaknade kring 11-snåret. Med stor vånda lämnades sängens varma och angenäma tillvaro och efter en stadig frukost nådde vi så vid 13-tiden platsen för dagens bravader, Birsta köpcentrum. Skokanonen passerades och jag blev med nya vinterskor, de gamla sommarskorna dumpades glatt i en soptunna utanför butiken. Därefter styrde vi stegen mot IKEA där vi strosade runt på plan två och inspirerades under dryga timmen innan butiksvandrarkoman satte in och vi fick lov att göra ett besök i restaurangen.

Efter tre helger utan dans var det så dags för min personliga nypremiär på dansgolvet. Onsdagen 3/10 laseropererade jag nämligen mina ögon för att ta bort närsyntheten och därmed missade jag bland annat trippelbandsdansgalan på Folkan den 5/10. Eftersom ögonen ännu inte återhämtat sig fullt ut utan fortfarande röner en del besvär så var det med lågt ställda förväntningar som jag ändock med tillförsikt sett fram emot denna kväll.

De enda gånger jag tidigare dansat "på Flata" (dvs i Strömsund) har varit i samband med Dundermarknaden på sommaren, och det är nu ett flertal år sedan senast. Dans i Strömsunds var således i företeelse som jag betraktade som icke-existerande och jag blev rätt förvånad när jag från Shake hörde att de skulle spela där denna kväll. Någon annonsering i annan form lyckades jag inte finna, men för Shakes skull så tog jag en liten omväg då jag ändå skulle till Boberg.

Sällan har en Ö-viksmara för min del föregåtts av sådan osäkerhet och beslutsvånda, men skälen till detta var den här gången flera och ibland är vissa ekvationer helt enkelt svåra att lösa ut på ett tillfredsställande sätt. Under veckan som föregick maran bestämde jag mig hur som helst för att jag ville åka på lördagen och efter en del knådande av olika alternativa planer blev det slutligen så att jag valde att åka tur och retur till Ö-vik över kvällen och således köra tillbaka direkt efter dansens slut. Med på resan var Maria H., Helena och Ida, Maria S.